Vill ha barnförfritt och ändå anmäler de att barnen kommer

Om man vill ha barnfritt så är det nog bra att skriva det uttryckligen eftersom att det annars är kutym att barnen är medbjudna även om dom inte är nämnda vid namn. (såna där gamla etikettregler där barnen liksom "ingår i konceptet"  )
Dessutom slänger många kuverten. Jag skulle nog inte ens reflekterat över att det bara hade stått mitt eller makens namn på kuvertet när vi öppnade det. Så om det inte stod på själva inbjudningskortet så hade jag nog bara antagit att det gällde hela familjen.
Inte för att vara elak på något sätt och försöka tränga mig med om jag inte var bjuden. Utan bara för att kuverten åker i brännbart-sorteringen direkt, för det är ju inbjudningskortet som är värt att spara.

Men för att lösa situationen så är det väl bäst att säga det du precis sa. Inbjudan gäller de som var nämnda vid namn på kuvertet. Och att bröllopet är barnfritt.

Man kan väl försöka formulera det lite fint typ: Vi har märkt att vi borde ha skrivit namn på de inbjudna även på själva inbjudningskortet och inte bara på kuvertet, för det har uppstått lite missförstånd.
Bröllopet är barnfritt även om det inte står uttryckligen på inbjudningskortet. Vi hoppas att det inte ställer till allt för mycket problem med att ordna barnvakter.

Inbjudningarna kan komma 6-8 månader innan bröllopet, ibland 6 månader innan OSA-datumet.
Man får ett kuvert där det står ett eller två namn. Men det är ju liksom bara för att kuvertet ska hitta hem till oss.
Jag reflekterar inte så mycket på vad som står på kuvertet. Här hemma har vi liksom inget "mitt eller ditt" utan det är vårat. Men även om jag bara hade läst mitt namn eller makens namn så hade jag nog inte tänkt så mycket på det. Jag kan inte räkna med att alla på min sida ska minnas makens namn eftersom vi inte umgås så mycket med min släkt, och makens kusiner på hans pappas sida umgås vi inte heller med. Kuvertet är bara ett skydd för innehållet, där man skriver adressen och minst ett namn för att det ska hitta fram.

Nåväl, man sprättar kuvertet - slänger det, och sätter inbjudan på kylskåpet eller på en annan plats där man ser det.
Att jag sen ska minnas 6 månader senare vad som stod på kuvertet är väl ändå lite mycket att begära?  

Etikettreglerna säger att det som står i inbjudningen gäller.
Inte vad som står på kuvertet.
När man pratar om adresserade inbjudningar så gäller det inbjudan i sig. Om det står "vi vill gärna bjuda *namn* på..." så gäller det den personen och ingen annan. Men om det inte står namn på inbjudningen så gäller det hela familjen.

Det är det här som blir så svårt när vissa kommer på egna regler eller egna tolkningar av regler. 

Vad händer om hon blir upprörd och pratar med några av dom andra som har barn och märker att ingen alls har blivit arg över att "vissa barn sållas ut"? Då avslöjas din vita lögn och du hamnar i en ännu sämre sits.

Ta tjuren vid hornen och erkänn att du gjorde fel.

Hej
Jag ber så hemskt mycket om ursäkt, jag försökte vara finkänslig när jag skrev att vi skulle lösa det om dom kom med. Och jag trodde att du skulle förstå vad jag menade.
Vi vill inte ha några barn med på bröllopet alls.
Inga undantag.
Jag förstår om barnen blir besvikna. Men just den här dagen vill vi fira med våra vuxna vänner - utan barn.
Vi kan kompromissa och låta dom komma till kyrkan om dom ställt in sig på att få vara med. Men på middagen finns inte plats för dom. 
Genom att skriva namn på kuvertet så tyckte vi att vi var tydliga med vilka som var inbjudna. Men vi får ta på oss att vi tydligen inte var så tydliga när ni inte förstod vad vi menade.
Ni är varmt välkomna, men barnen får inte följa med er på middagen.
Hoppas ni kommer ändå. 

Lycka till 
Jag håller tummarna för att det inte blir några sura miner.