Varför bjuder ni folk ni inte vill ha där?

Nu har jag inte fått min beskärda del av "anmälningskrångel" än, eftersom vårt osa-datum är en månad bort. Dessutom delegerade vi hela "ta emot anmälningar"-grejen till våra mammor, så att vi slipper krångla med sånt (för övrigt bästa beslutet vi tagit under hela bröllopsplaneringen!).

Men vi har faktiskt bara ett enda par som är "artighetsinbjudna", och om de skulle krångla så skulle jag ändå göra allt för att få dem att känna att vi vill ha dem där. Eller ja, inte gå över glödande kol kanske, men jag skulle höra av mig om de var sena med svaret eller så.

Vi har satt vårt osa-datum i god tid innan cateringfirman måste ha antal gäster, så det är heller ingen panik om folk svarar sent. Därför känner jag inte att jag behöver ligga på via mail/telefon/internet etc. Jag brukar påminna om jag pratar om bröllopet med någon att "har du anmält dig?", men annars låter jag det bero.

Men jag tror att det kan hänga lite på att man vill känna sig "önskad". Att gästerna också ska tycka att det ska bli roligt och därför komma ihåg att anmäla sig själva, utan att man ska behöva ligga på. Man har som brudpar pysslat ihop inbjudningar, lagt ner pengar och tid på att fixa alla kort, adresser, kuvert, porton, och då önskar man nog att gästen i fråga ska kunna avsätta fem minuter av sin tid till att svara om man kommer eller inte. Eller? 

Ja, precis. Men det man vill åt är väl att de meddelar brudparet i fråga INNAN de gör den där noteringen i kalendern. Alltså, att man inte räknar med att gå på någonting förrän man har tackat ja till det

Jag kan tycka att det är både och. Man kan inte kräva av sina gäster att de ska svara innan osa-datum. Det datumet som man har satt måste ju brudparet ta ansvar för att det är i rimlig tid innan man behöver ha exakta antalet gäster - inte gästerna.
Samtidigt så borde man ändå kunna förvänta sig att alla svarar utan att man ska behöva påminna dem - det hör ju faktiskt till vanlig hyfs! Jag tycker inte att det är konstigt eller fel att ringa och påminna sina gäster, men jag tycker inte att man ska behöva göra det.

Alltså, så här: jag har ju bjudit vänner och familj som står mig nära och som jag vill ha där. Min förväntning är ju naturligtvis att jag betyder lika mycket för dem som de betyder för mig. Följaktligen är det inte orimligt att förvänta sig att de ska svara inom en viss tid.

Men jag kan också tycka att det blir lite väl många "varför svarar de inte?"-trådar. Lösningen som ges är ju alltid densamma: antingen så lugnar du dig och väntar tills osa-datumet har gått ut, eller så plockar du upp luren och ringer...

Oj, vem svarar så? Och hur blir man bröllopsgansgster föresten, det låter ju som ett ascoolt jobb 

Klart att man får bli ledsen, sina känslor styr man inte över. Men det är skillnad på att bli ledsen över en situation som man kan påverka själv eller över en situation som man inte har någon kontroll över.
Dvs. om man blir ledsen för att folk inte har svarat när det är två veckor kvar till sista datum, ja då kan man ju plocka upp telefonen eller datorn och påminna folk. Om man istället blir ledsen över gäster som inte kan respektera ens val som brudpar eller som tror att dagen handlar om dem, det är ju en helt annan sak och mycket förståeligt!