Hur går en förlovning till?

vi hade aldrig pratat om förlovning eller så. Men en helg då jag var bort rest såsatt vi och smsa med varandra och han skrev såna kärleksfulla sms och jag fick en magkänsla att jag skulle fråga honom så jag gjorde det den fega vägen....jag skickade ett sms där jag skrev "älskar dig så himla mycket och att jag skulle hitta min drömprins trodde jag aldrig.....vill du förlova dig med mig?" fick ett svar rätt snabbt efter att jag skickat det "vad tror du?....JAAAAA och fan du hann först" 
inte det romantiska settet kanske menmen.

vi gick sedan tillsammans och valde ut våra förlovningsringar och den ringer lämnar enbart mitt finger när jag jobbar (får inte ha ringar på mig)  och vi var överrens när vi valde ring.

 

Enligt svensk sed och tradition, friar någon av parterna, man bestämmer (efter att ha fått ja) ett datum för förlovning, går ut på stan och väljer förlovningsringar-tillsammans. Sedan inväntar man att ringarna, med gravyr och allt, slka komma och att datumet ska ticka frm i almanackan. Man annonserar ofta i lokalpressen och firar sin dag på ett elelr annat sätt-antingen på tu man hand elelr med mer buller och bång inför släkten.

Hur man sedan faktiskt gör själv, det är ju helt upp till varje par, men bara för att ge en bild av hur det brukat vara för många svenska par. Hur den som friar beter sig är ju också frivilligt, men jag skulle drista mig till atts äga att den här "gå ner på kn-gerjen" inte är särskilt vanlig. Förlovningen här är mycket mer av ett gemensamt beslut hos oss än i många andra kulturer.

Själva bestämde vi oss, valde ringar och datum, slog till-fast vi hastigt bytte plats, då vi åkte förbi ett ställe som var sådär: "men HÄR måste vi ju förlova oss!" och när vi kom fram till min mamma (dit vi var på väg) hade vi med oss skumpa. Det råkade nämligen vara så att även min sambos föräldrar befann sig hos mamam just då, så vi tyckte det kunde vara kul att överraska dem med nyheten alla på en gång. Ja, det var väl det.

Vi bestämde oss för att förlova oss.  Och beställde ringar.
Firade gjorde vi med en hel helg med god mat och "sagan om ringen-maraton" (inklusive extramaterial).

Vi förlovade oss för att ta förhållandet till nästa nivå. Inte speciellt med tanke på att gifta oss. Även om vi inte uteslöt att det skulle ske någon gång i framtiden  

Min kära make påstår att han friade till mig två veckor efter vi träffades via ett sms, men det råder väl lite delade meningar om det ;) Vi har dock alltid som bara sagt att vi ska gifta oss, någon gång i framtiden. I februari 2007 hade vi lite pengar över, så vi bestämde oss för att köpa ringar. Sagt och gjort. När ringar väl kom, så blev det aldrig så att vi använde dom. Vi har aldrig firat vår förlovningsdag och vi har inget speciellt datum eller så. Det blev ju dock lite enklare när vi kunde säga att vi förlovade oss i februari 2007 ifall någon frågade. Det var ju också först då vi började prata lite mer seriöst om bröllop. Pga diverse omständigheter, så blev inte bröllopet av förrän i augusti 2011, men nu har vi snart varit gifta i två år alltså, utan något himlastormande frieri, utan förlovningsringar, utan förlovningsdag osv ;)

Men hur ni ska göra TS, det vet ju bara ni. Vill du ha ett frieri? Vill du fria själv? Vill du att ni göra det gemensamt? Försök tänka efter hur du/ni skulle vilja ha det :)

Jag är datanörd och ett förlovningsdatum med bara ettor och nollor var ju lite passande. Så jag hade sett ut datumet 20101010 långt i förväg. Sen hände det sig att vi var vakna extra länge på lördagen och klockan kilade förbi tolvslaget och datumet var inne. När vi låg i sängen för att sova vid halv ett tiden så frågade jag bara om hon ville gifta sig med mig. Jag visste väl vad hon skulle svara men var skitnervös ändå. Vi firade med att sova!

Sen beställde vi ringar på nätet och tog en bild och sms:ade/mailade ut till släkten när de hade kommit.

Hela saken överskuggades ju dock med att min sambo var gravid i 4e månaden så det var ingen som tog någon större notis om förlovningen :) 

Min sambo friade. Han hade köpt ett jättefint halsband som "förlovningspresent" och gav mig efter han frågad. Han vågade inte köpa någon ring då han förstår det stora i att man ska ha den på sig hela livet och att man vill vara helt nöjd med den, och därför är det bäst om man får välja den själv. Vi kollade sen på ringar och sen köpte han dom. 

Jag tycker att om man nu redan har bestämt att man ska förlova sig så blir det ju lite överflödigt att någon ska fria. Då är det väl bara att gå och köpa ringar tillsammans. 

Min blivande frågade i berusat tillstånd om jag ville förlova mig med honom och han påtala prompt att det inte var fylle snack... (vi hade varit tillsammans ca 1månad) dagen efter tog han tillbaka "förlovningen" snacka om att jag blev sårad....

När vi varit tillsammans lite längre tid så var han iväg på en bilträff i Norge med kompisar. När vi prata på kvällen så ber jag honom bara bry sig om vad han vill och inte vad andra ska tycka eller tänka och så frågar jag om han vill förlova sig med mig och det ville han.

När han kom hem igen på söndagen så börja vi prata om när vi skulle förlova oss och då slog vi till på datumet vi skulle åka båten över till Finland för att besöka min släkt där. Vi boka lyxhytt istället för vanlig hytt. boka middag i buffe restaurangen. När vi "checkat" in och varit och ätit så gick vi tillbaka till hytten för att växla ringar och smutta på champangen som ingick i hytten.