Bryta med sina föräldrar
Kan säga att jag är i en liknande situation även om bakgrunden är annan men jag satt i beslutet att bryta.
När ens styvfar inte längre kan hälsa på mina barn så gick gränsen där!! Eller när min mamma på ena barnets kalas sa till gästerna att hon hade kört inom sitt barnbarns kalas nu när hon hade vägarna förbi!
Men jag beslöt mig för att bryta utan dramatik o gjorde ingen stor sak av det!
Jag slutade bara höra av mig och när min mor ringde svarade jag kort och hyffsat på det hon frågade....om frågorna var vettiga. Började hon klaga så sa jag att jag var upptagen o måste lägga på.
Jag slutade gå in i diskussioner överhuvudtaget.
Jag har träffat henne vid något tillfälle efter jag tagit detta beslut. Jag pratade bara ytligt om väder och vind med henne.
Jag känner ingen bitterhet eller agg och det är det bästa. Tror det är väldigt viktigt med att inte må dåligt av sitt beslut.
Jag älskar henne ändå och hoppas att hon mår bra men det är så att jag klarar mig utan henne och hennes man. Att slippa deras klagande på ALLT är så skönt!! Mina barn fick ta sina egna beslut och de valde att bryta för även de var trötta på allt klagande.
Tror inte att det är lönt att du förklarar att du mår bra i relationen för hon verkar inte vilja lyssna ändå utan verkar ha bestämt sig för vad hon anser!
Så mitt råd är att släpp dem för din egen skull. Gör ingen stor sak av det.
Men var beredd på att de lär tycka att det är sambons fel att du gör det när du slutar höra av dig. Men låt dem tycka detta, de får ju tycka vad de vill!