Varför gifter ni er?

Vad ar mer motiverat an att halla en stor fest for allan nara och kara for att hylla karleken? Shit vi svenskar haller helt pa att rationalisera bort romantik. Men oroa dig inte, din familj kommer beroras pa sjalva brollopet. Mina foraldrar gifte sig litet och borgligt, de fattade inte varfor vi skulle halla ett stort prinsessbrollop. Eftrat pratar de hela tiden om vilken perfekt dag det var och hur roligt det var! Det ar roligt att fira karlek :)

Tusen tack för alla bra och fina svar! Roligt att få höra era tankar.

Man försöker ju att inte bry sig så mycket över alla som tjatar om "varför?" och "vad onödigt" och "det kommer kosta så mycket". Men det blir tröttsamt när jag ska svara på samma frågor, ibland från samma personer, om och om igen.

Och jag håller med FruForsmark om att det känns som att vi lite rationaliserar bort kärleken. Vi ska vara starka indivudualister och allt ska ha någon "nytta" och vara så praktiskt. Det gör mig också lite trött.

Men va tråkigt att ha folk runt om sig som frågar "varför då?"
Det är det ingen som frågat oss.

Jag älskar min sambo, han älskar mig, vi har ett litet barn ihop som nu heter som pappa i efternamn och jag ser verkligen fram emot att få dela det namnet med dom.
Det juridiska kommer ju med på köpet så att säga, och har inte varit en anledning vi pratat om när vi bestämde oss.

Nä länge leve kärleken och länge leve oss som vill fira den

Ja. Jag har också lite funderat på om det är för att jag inte ska ha ett "större" bröllop än vad de hade. Hon gifte sig väldigt ung och bara med familjen närvarande och sen hade de en fest dagen efter (hans familj var inte ens närvarande då han inte är från sverige.. inte hans vänner heller). Om man är ung så när man gifter sig och bara bjuder ena partens vänner, då blir det litet. Jag har levt 10 år längre när vi ska gifta oss än vad hon hade gjort när hon gifte sig. Givetvis har jag stött på och lärt känna fler folk och jag vill inte välja bort någon av dem för att vi vill ha ett litet bröllop. Jag vill inte heller att min sambo ska behöva välja bort några av sina vänner. Jag har gärna buffé i bygdegård för att få ner kostnaderna, men jag vägrar att välja bort vänner jag VILL ha med. Sen vill jag ha med lite släkt, vill dock inte bjuda alla. Detta säger hon också är fel och omöjligt då resten kommer bli stötta om de inte är bjudna. Men jag vill ju bjuda de kusiner och farbröder/fastarar/morbröder/mostrar som jag har en relation med. Inte resten "bara" för de är släkt. Där tycker jag det är lättare att dra linjer. Fast det är svårt där med! 

Hursom kommer jag planera mitt bröllop med c:a 100 pers oavsett vad de säger. Jag vet att min mamma kommer ställa upp för oss när det väl gäller, och jag tror hon gillar att det är en stor fest också. Övriga familj också självklart, men min mamma är en fena på att ordna kalas! :)  

Jag läste nyss någonstans (hade för mig det var i DN men kan inte hitta det nu) en artikel om att vi svenskar gifter oss av rationella skäl snarare än av kärlek. Det hade gjorts en underökning om det eller åtminstone hade någon varit ute på stan och frågat runt bland folk. Trygghet, ffa ekonomisk och i synnerhet när paret har gemensamma barn, var den främsta orsaken till giftermål. 

Sen tycker jag nog att alla vi blivande brudar eller redan fruar (och även män förstås!) här inne på BT är levande bevis på att romantiken och tron på kärleken inte är död!!   

Jag har inte tänkt så mycket på det juridiska i att gifta sig... Vi gifter oss för att det känns rätt. Vi vill dela livet med varandra och tycker att vigsel och en stor kärleksfest är ett fint sätt att fira det. Det blir en markering i våra liv där vi sa "ja" till varandra, i nöd och lust. :) 

Har missat denna tråd!

Jag har aldrig varit så säker på någonting i hela mitt liv, han är mitt livs stora kärlek. 
När vi sågs var det gnistor, fyverkerier och hela köret. Vi visste direkt. Jag skriver "vi" för att vi har såklart pratat ett par gånger om första gången vi träffades och hans ord om detta gör mig helt säker på mitt beslut om giftemål.
Jag vill leva resten av mitt liv med honom vid min sida. Så det är ganska enkelt för oss att ta detta steg. 
Nu handlar det bara om när 

Det är kul att gifta sig, med fest och så  kul att få bli fru.
Och sen tror jag att vårat förhållande tas mer på allvar då man är gift.
Och jag tror att man själv personligen blir mer tagen på allvar då man är gift.
Man har liksom lyckats med sitt förhållande då man gift sig. 
Sen är löfterna/vigseln viktig för mig med.