Här får du fråga precis vad du vill!

Jag tror nog att en viktig sak är att båda förstår att den ena inte bara "hjälper till", utan att hushållet är bådas, gemensamma ansvar alltid. Förklara för din sambo att du vägrar bo med en bortskämd unge och kräver att bo med en riktig partner ;)

Min relation jag har nu är nog den första relation som jag haft där jag inte gnällt och tjatat ;). Jag tror att det beror på att min sambo bott själv några år innan vi flyttade ihop och att han är lite lagom pedant. Han ligger på soffan/sitter vid datorn max en timme på kvällen när det inte finns något annat att fixa med

Båda tar vi de ansvarsområdena som vi gillar bäst, och att ingen av oss "ligger på soffan" medans den andre sliter. Ex. så städar, sköter djur. diskar och tvättar jag medans mannen röjer i skogen, klipper gräset, eldar, sköter maskinerna och slår hö m.m..  Jag har inget emot att diska eller sköta djuren när jag vet att han samtidigt fixar i trädgården (han är så duktig, vår trädgård ser alltid ut som en välskött park). När det är större arbeten ex. ved eller måla om stallet så hjälps vi åt :)

Jag tror att problemet kommer när man själv känner sig som en gnällig hushållerska samtidigt som sambon bor i soffan. Jag har haft sådana relationer tidigare och jag har aldrig lyckats lösa problemet. Jag sliter gärna med hemmet om jag vet att min sambo sliter lika mycket.