Trattkantarellen skrev 2014-05-11 21:53:39 följande:
Jag har alltid haft en "lagom" vikt, men när jag tog studenten och flyttade hemifrån blev det pizza och godis flera ggr i veckan med pojkvännen och hans kompis, mkt läsk, mkt oregelbundna måltider, mkt plugg och stress, så då gick jag upp från 65kg till 83 på 3 år. Hösten 2009 gick jag med i Xtravaganza och gick ner 16kg på 6v med hjälp av pulverdiet, träning och pw samt gruppträffar varje vecka. Den vikten (67kg) höll jag i 2 år, tills 5e och sista året på min utbildning, då vi hade så sjukt mkt att göra att jag inte gjorde annat än att sitta still och plugga och ha ångest (och tröstäta). Så till Examen i januari 2012 var jag uppe på över 80kg igen. När jag satte igång på allvar nu i januari i år vägde jag 83kg igen, nu vägde jag í måndags 79,1kg. Planen är att gå ner till 67-68kg igen och hålla den vikten. Jag kör nu LCHF och träning, känns jättebra.
Pia88 skrev 2014-05-09 07:43:17 följande:
Då det skulle vara så "enkelt".. Närmsta butik är ca 15km bort... Har aldrig varit en som hoppar i bilen och åker..
Men vi hittade klänning åt brudtärnan igår =) och sen delade vi en "turk"pizza... nåja.. radade styrox/frigolit sen på kvällen....
Aha, ja det är ju ett problem, jag belönade mig själv för några veckor sedan med att cykla 7km till XXL vildmark, köpa ett par Asics-skor som dom hade kampanj på (halva priset!) och cykla 7km hem igen
Vad är en turkpizza? :p Hejja! Jag håller med, jag vill antingen gå på ett pass eller gå och gymma tillsammans med min sambo (som fungerar som min privata PT). Ge mig ut på en PowerWalk med bra musik, en ljudbok eller någon spännande podd i öronen är dock också helt okej.
lommila86 skrev 2014-05-11 14:17:07 följande:
Jag har prövat lite alla möjliga bant-grejsimojs..
Egentligen är jag ju int jätte tjock ( just nu 173/72) snarare lite mullig. Men det har inte alltid varit så.. För 6 år sedan fick jag en alvarlig sjukdom som gjorde mig sängliggande i ett halvår. Sjukdomen i kombo med alla möjliga starka mediciner + choklad för att det var synd om mig lade snabbt till 15-20 kg på vågen.
Nu är jag friskförklarad sedan 4 år men jag trivs inte i min kropp, så¨jag är van att se mig som "smal". Men jävlar vad det är svårt att bli kvitt kilona.
Jag har lchf:at, pulverdieter, fruktdieter, svältdieter , 5:2etc. Men jag har för dålig ryggrad så jag faller lätt tillbaka och även kilona. Nån vecka brukar jag orka....
Jag är också 173cm, men väger nu 79,1 (83 när jag började). Vill ner till 67-68.
Väldigt jobbigt med sånt där, förstår precis vad du menar, när jag kollar i spegeln är det ju inte jag som står där, för JAG är ju minst 10kg lättare, har andra former, en plattare mage och är inte lika rund i ansiktet. Längtar tills den dagen jag kollar i spegeln och faktiskt ser den personen jag vill se :p
Du kanske behöver sätta upp mindre delmål och belöna dig själv när du når dom? Det tycker jag är ett mkt bra sätt att hålla motivationen uppe..
Ja men precis, det är trivselvikten jag vill åt! Jag har mitt delmål nu på 70. Då ska jag köpa snordyra skor. Längtar så till att fläsket inte ska välla ut över jeanskanten så man sitter. Har en massa kläder från the good old days, jag vill ta i bruk. Bl.a en vårkappa som skulle sitta bra nu...
Egenligen e vi ju i lite samma båt, så bra vi har varandra här, för pepp:) Mina polare i size 32 förstår mig inte:)
Studierna gick nog lite hårt åt min kropp också, massa billigt öl å sån skit. Men jag skyller inte på enbart studierna. Hade ibland knappt råd med mat, så då kom ju int kilona ha ökat. Samt att vardagsmotionen var bättre än nu då man cyklade överallt. Dagens vardagsmotion är snarare från skrivbordet till luchrestaurangen ( 200m..)
