utbränd eller bara stress??

Hej Beccanli

Har du något som gör dig orolig i din vardag som i sin tur framkallar stress ?

Låter lite som att de kan vara stress relaterat som i sin tur gjort att du håller på och bli utbränd.

Angående magen, kan du ha magkatar?

Jag hade liknade problem för ca 2 årsen, gick på timmar med en studerande sambo.
Jag jobbade varje kväll dock endast 3-4 h per tillfälle så inte så mycket pengar i slutändan. Ingen säkerhet när de gällde ekonomin och de gjorde så att jag inte kunde sluat tänka på ekonomin och de framkallade stress som i sin tur nästan gjorde mig utbränd, sömnproblem, svåra problem med magkatar, huvudvärk, sjuk jämnt och ett ojämnt humör.

Tillslut så funkade inte varadgen så min sambo tvingade mig till läkaren och de resulterade i sjukskriving, fick omeprazol utskrivet mot magkataren och ordinerad träning samt avslapning (order om att ta tid och ta hand om mig själv).

Jag avbröt sjukskrivningen tidigare då jag fick ett nytt jobb med provanställning i 6 månader och om allt gick bra så blir man tillsvidare anställd sen. Det hjälpte mig enormt mycket då jag inte behövde lägga massa tid på och söka jobb utan kunde fokusera på mig själv.

Mitt råd till dig är att:
Ta tid för avslappning, träning, saker som du tycker är kul
fördök undvika all stress, eventuellt trappa ner jobbet lite om du känner att de blir för mycket.
Ät regelbundet
provat att ligga på spikmatta någon gång ?

undrar du över något mer är det bara och fråga :)

Hej Beccanli!
Usch vad jobbigt du har det. Mitt råd till dig är att ta tag i det, kontakta husläkare eller psyk.mottagningen. Jag är själv sjukskriven sedan 18 månader tillbaka på grund av utmattningsdepression och dum som jag var tog jag inte tag i det i tid utan kollapsade helt enkelt till slut.
Jag kände en massiv ångest över att inte räcka till någonstans, varken hemma eller på jobbet och sov max 4 timmar sammanlagt per natt. Till slut fungerade det inte och jag låg inlagd i 8 veckor för att återfå ork och livsvilja. Det gick så långt för mig att jag funderade på att ta mitt liv för att jag inte orkade. Detta är inte så vanligt vid utmattningsdepressioner, men kan förekomma i svårare fall.
Ta dina symtom på allvar, låt läkarna avgöra om det handlar om stress eller utmattning. De är experterna.
Sen är det många som ser snett på det här med psykiatrin, att det bara är galningar som är där, men under den perioden jag var inlagd var de flesta i samma situation som jag. Stressen hade tagit överhand och nu klarade man inte av att hantera det.
Jag hoppas att du får den hjälp du behöver och att du snart kan sova ordentligt. Sömnbesvär brukar vara lättare att åtgärda om de inte pågått så länge. Jag kan idag faktiskt sova 4 timmar sammanhängande en natt, och även om jag vaknar efter det så somnar jag om igen. Så idag sover jag ca 6 timmar per natt och börjar känna att det finns hopp om framtiden igen.
LYCKA TILL! 

Jag har bränt ut mig en gång och varit nära en andra gång, men då lyckades jag bromsa i tid eftersom jag kände igen tecknen. När jag kom hem från jobbet och bara grät för att jag var trött och det var stressigt så sa min sambo åt mig (som han alltid gör) att jag inte mådde bra och borde göra något åt det. 

För mycket stress under lång tid kan leda till utbrändhet, så även om du inte är det nu så finns en risk att du blir det om du inte förändrar din situation. Är det jobbet som stressar eller något annat? Kan du påverka det som gör att du mår dåligt? Jag hade tre jobb i höstas, så jag sa upp mig från ett av dem och sa till min chef att jag behövde jobba mindre på de andra två (som var två halvtidstjänster på samma ställe). Bara att han sa okej och att jag fick jobba så mycket eller lite jag ville gjorde att jag orkade mer. Pressen försvann.

Lättaste sättet jag upptäckt för att hitta det som är problemet är att blunda och tänka på lite allt möjligt. Jobb, ekonomi eller vad det nu kan vara. När jag börjar smått hyperventilera och får ont i huvudet har jag hittat problemet. Då gör man något åt det. 

Du kan absolut gå till en läkare och få hjälp med problemet, det är mer trovärdigt om man har sin läkare bakom sig när man går till chefen. Men när jag träffade min läkare i höstas för att få hjälp med min huvudvärk tittade han på mig och sa: "Har du det lite stressigt just nu?" och så övertygade han mig att jobba lite mindre.

Nu mår jag toppen, jobbar heltid på en ny arbetsplats och trivs som fisken i vattnet. Utbrändhet och stress känns som att det inte finns, men jag kommer alltid att vara vaksam på tecknen. När jag inte kan slappna av, gråter för att jag inte vet hur jag ska hinna med livet och mår så dåligt att jag bara vill gömma mig i sängen - då är det dags att dra handbromsen och göra något åt det.

tack för era svar.Det är jobbet som stressar mig.jobbar mycket hela tiden och har tyvärr kollegor+chef som bara är där och `sitter och pratar´ av tiden så man får jobba ihjäl sig.Har haft rejäla tjafs med min chef om situationen men det blir inte bättre.om det inte blir bättre så har jag funderat på att säga upp mig och hitta något annat.Jag känner att det inte är värt att ha ett jobb som får en att må dåligt både psykiskt o fysiskt.tack för era svar