Vart drar man gränsen?

Ja, åsikter kring hur mycket det är rimligt att släktingar hjälper till går ju isär. Nu vet jag ju inte vad ni CT15  förväntar er av era släktingar mer än att ni frågat en av dem om denne kunde vara toastmaster vilket denne avböjt. Sådant är ju givetvis trist och toastmaster hör ju inte till vanligheterna att man hyr in. Kan man ens göra det???
Det finns ju småsysslor som det är svårt att hyra in någon för att sköta som att till exempel dela ut vigselagendan i kyrkan. Där hoppas man ju att någon välvillig släkting inte tycker det är för betungande. 

Vi själva har hyr it in oss så mycket det bara går, för att vi vill att även våra nära vänner och släktingar ska få möjlighet att njuta av festen utan stress. Men det blir ju alltid småsaker som man behöver hjälp med. Man kan hoppas att släkten ställer upp men om de inte gör det så kanske man har nära vänner som inte tycker att smågrejorna är allt för betungande.

Sedan har jag erfarenhet av bröllop inom den nära släkten där man förväntar sig världens arbetsinsats ifrån alla nära släktingar med hämtning av blommor, dukning, matlagning, städning, skjutsning osv. Det är inte så roligt och resulterar i att den nära släkten inte ens hinner uppleva festen för att de snarare är tjänstefolk. Det finns säkert personer som har släktingar som ställer upp på sådant, men att förvänta sig detta kan man inte göra och har man pengar bör man undvika att slita ut sina nära släktingar. Sist jag ställde upp så fick jag inte ens så mycket som ett enstaka tack för insatsen. Mycket dålig stil.