Tjatar jag?

Alla är ju olika men mina tankar: en förlovning är ett löfte om bröllop, och traditionellt sett inom ett år. När vi förlovade oss sa vi dock att det inte är ett frieri, vi menar att vi ska gifta oss, men inte nu utan någon gång. Vi var alltså överens om att förlovning för oss betydde att vi ville gifta oss, sen. Vi var förlovade i fem år innan det blev frieri. Och vi gifter oss ett år från frieriet, sex år efter förlovningen.

Så jag undrar lite om han friade, eller om han undrade om du ville förlova dig? Han kanske tänker att förlovning är en separat grej och blir stressad av att du tar det som att ni ska gifta er och han tänkte att ni skulle vara förlovade i tjugo år?

Med det sagt: jag ville absolut gifta mig med min mormor närvarande. Jag väntade för länge och nu är hon borta. Det är inte kul att göra det "misstaget".