Hur blev du friad till/Hur friade du?!

Jag passar på att börja med att berätta hur jag blev världens lyckligaste tjej i söndags! (23/11)

Vi hade en liten middagsdate för att fira oss och vår kärlek.Det var en helt underbar och mysig middag så där som det kan vara när man är upp över öronen förälskad i någon. Skratt blandas med romantik och stämningen är på topp.

Efter maten smet han iväg en stund och jag satt och tittade ut genom fönstret. Jag ser i spegelglaset att han återvänder så jag börjar prata om hur vackra träden är utanför nu när dom är dekorerade med enormt många små lampor.

Jag blev lite förvirrad när han kommer och ställer sig på min sida men tänkte att han vill nog bara ha en puss och fortsatte prata om träden.
Då ser jag hur han går ned på knä och min enda tanke då var:
"Va konstigt. Har han tappat nåning?"
Jag var så övertygad om att han inte skulle fria att jag inte förstod vad han höll på med. Så säger han med hög röst: "Maria Andersson."
Då, just i den sekunden blev jag tjock i halsen och tårarna började rinna. Känslan som bröt ut i mig var så enormt stark att jag kan inte beskriva den.

Så jag vänder mig sakta om och tittar på min fina underbara älskling som står där på knä med en öppen ringask i sin hand och frågar mellan tårarna:
"Friar du till mig nu?"
Det var allt jag klarade av att säga för tjockheten i min hals var så stor.

Då fortsätter han: "Vill du tillbringa resten av ditt liv med mig?"
Jag var så lycklig att jag tårarna bara rann och jag kunde inte ens svara ja utan nickade lyckligt fram mitt svar.

Så fort jag tänker på frieriet så blir jag lika tjock i halsen och ögonen fylls av tårar. Jag kan inte fatta att denna underbara man vill att jag ska bli hans fru! *Skriker lyckligt* 

Bilden togs av servitören bara några minuter efter han hade friat!

Wow, vilken härlig historia! 10 år är inte dåligt men han man hittat rätt så vet man! Ett frieri är aldrig enkelt hur det än utförs.
Det speglar ju er och är fullt av känslor.

Men vilket sammanträffande för min älskade sa också att han vetat nästan på en gång att jag var den han vill gifta sig med.

Jag är nyvaken så då kan jag stava lite hur som helst..
Det ska vara har och inte han.

"har man hittat rätt så vet man!"

Jag blir helt varm i kroppen och sitter och ler förtjust för mig själv när jag läser era historier.

Även om ni alla har olika berättelser tycker jag dom låter helt underbara!

Jag valde också min ring själv. Vi hade pratat en del hur vi båda såg på bröllop och förlovningar. Så jag visste att ett frieri fanns i framtiden men jag visste inte när.

Ibland var jag säker på att han hade ändrat sig och inte alls tänkte fria och ibland var jag övertygad om att han skulle det. Men utan att min familj visste om det så hjälpte dom honom dagarna innan. För dom lyckades övertyga mig om att frieriet kommer nog vid jul, nyår eller i sommar.

Och han gav så lustiga pikar och skämtade om förlovningsringar att det övertygade mig bara ännu mer om att han retades med mig och att det därför skulle ske längre fram.

Så när det skedde blev jag så överraskad att jag inte förstod nånting först.

Nu började jag att gråta. Fy tusan vilket vackert frieri med era tårar och grejer! <3