Dilemma, inte bjuda

vi kommer inte bjuda alla mina kusiner, av den enkla anledningen att vi inte umgås med dem, har kusiner jag inte ens träffat och med alla deras respektive skulle vi landa på nästan 50 personer - ej inkluderat deras vuxna barn med respektive - och vår gästlista består just nu av 72 personer totalt.
det finns en kusin som ligger i "riskområde" som säkert kommer bli sur över att inte bli bjuden, men jag har träffat henne för en drink en gång på säg... 5 år och dessförinnan en gång hemma hos mina föräldrar för kanske 10 år sen. för mig var det ändå ganska enkelt - jag vill inte ägna min bröllopsdag åt att "catch up" med folk jag inte träffat på X år. 
min blivande kommer bjuda alla sina (3) kusiner trots att det inte är nåt större umgänge där heller, men åtminstone en eller ett par gånger per år ses vi. han bjuder även sina plastsyskon, där föräldrarna blev tillsammans när barnen redan flyttat ut, men jag tror att hans "pliktkänsla" kanske är starkare än min när det kommer till att hålla liv i släktband... :/

men vad jag vill säga (till slut) är att man måste få göra som man vill och bjuda de personer man faktiskt vill ha med på sin bröllopsdag. av den anledningen överväger jag att inte bjuda en gammal väninna från studietiden (kräver fortfarande viss eftertanke). vi ber också om ett barnfritt bröllop, ammande barn kan vi ju inte be stanna hemma men alla andra får helt enkelt skaffa barnvakt om de vill komma. 

känn inget ansvar för andras känslor eller för hur andra kommer att reagera - det kommer att kosta för mycket energi. ni vill vad ni vill och har andra problem med det kan de välja att inte komma. punkt.