Anonym (Skruttan) skrev 2015-03-11 10:19:40 följande:
Jag pratade med honom igår igen, och han förklarade att han inte ens fattar att hon flirtar med honom. Det är först när jag frågar varför han låter det fortsätta och ger exempel som han ser att det är något som är fel.
Och ja, jag är osäker. På mig själv, inte på honom. Vissa dagar förstår jag inte varför han vill vara med mig alls. Andra dagar är det självklart att han skulle vilja vara med mig varje dag i resten av sitt liv, för jag är helt otrolig och går inte leva utan.
Det är pendlandet däremellan som är jobbigt, när jag ibland är självsäker och stark, och ibland en mjäkig liten sak som bara är rädd för allt.
Hur kan han inte veta att hon flörtar när han på en fest i höstas besvarade hennes närmanden? Det går inte ihop.
Säg till honom att sluta vara trög och, okej, ha. Kanske inte måste det första han gör när hon kommer till er, säga att " inget flörtande" men om han märker att hon gullar med honom,eller om Du märker det,så får han säga ifrån.
Eller så kan du ju faktiskt konfrontera henne själv. Du behöver ju inte slå henne, men säga att det inte är okej. Dock så är jag lite emot det, han är inte din egendom, det här borde komma naturligt för honom, att säga ifrån själv för att HAN själv inser att det är fel, inte för att du tjatar.
Och det där med osäkerheten. Alla är lite osäkra ibland, men det är när ibland är mer ofta än sällan som det uppstår problem. Framförallt irelationen till sig själv såklart, och det är jätte viktigt att vinna över sina hjärnspöken. Jag tror inte att man kan ha en fungerande relation med någon annan, när relationen till sig själv är trasig.
Lycka till!
