Kaya ,fd Marlie
Jag kan bara hålla med dig till fullo och jag vet precis vad du pratar om.
Man måste överväga hälsan hos kvinnan. Man kan inte benhårt hävda att ett foster, eller ett barn om man så vill kalla det det, har större rätt till ett liv än kvinnan som bär det.
Jag citerar Socialstyrelsens sammanställning av abortstatistiken:
"Det totala antalet aborter ökade under första halvåret 2003 till 17 300, jämfört med knappt 17 000 under samma period 2002. Det innebär att antal aborter per 1000 kvinnor ökade relativt marginellt med ca 1 procent. Tonårsaborterna minskade dock med ca 5 procent."
"Den mest påtagliga ökningen av legala aborter i Sverige ägde rum före 1975. Antalet aborter efter detta år har varierat mellan 30 000 årligen och knappt 38 000. År 2002 utfördes 33 365 aborter, att jämföra med 31 772 året innan.
Åldersfördelningen bland kvinnor som genomgår abort har förändrats åren efter 1975. Antalet tonårsaborter har minskat mellan åren 1975 till 1985 för att därefter öka fram till 1989. Därefter följde en minskning under flera år, som de senaste åren åter övergått i en ökning.
Det övervägande flertalet aborter (över 90 procent) utförs före utgången av 12e graviditetsveckan, medan aborter efter 18e graviditetsveckan endast utgör drygt en halv procent av samtliga aborter."
Jag tycker att vi bör försöka hålla en mer nyanserad bild av abortproblematiken.
I nära nog alla diskussioner om detta så dyker argumentet "Ja, men det ska inte användas som preventivmedel" eller liknande. Görs detta?
I så fall, i hur stor utsträckning?
Tillräckligt stor för att kalla det norm?
Jag har ännu inte träffat en enda kvinna/tjej som med glädje gjort abort. Eller har jag möjligen extremt begränsade referensramar?
Det vore nog bra om alla satte sig ned med någon som gjort abort, och SAMTALADE med denna, innan man kategoriskt avfärdar något som oförsvarbart.
Jag vet inte om det undgått någon än att jag är kristen. Jag har hamnat i diskussion om det här ämnet flera gånger, faktiskt mest med människor som inte alls är kristna. Oavsett, så blir jag lika förbryllad varje gång att man hävdar "Abort är FEL!!" och snabbt fördömer.
För bakom siffrorna och statistiken, bakom varje abort finns en människa, som våndas och kanske också gråter.
Vem tar hand om henne?
Socialstyrelsen??
Jennie med ie
Jag syftade inte alls på dig, snarare madddee i så fall.
Det jag ville framhålla var att det är människor vi talar om, inte siffror. Oavsett om man är för eller mot, eller "lite" för eller "lite" mot, så är det viktigt att komma ihåg att det fortfarande är människor bakom statistiken.
Jennie med ie
Jag förstår det. Som sagt så syftade jag inte på dig.
Jag känner inte till dina "argument", om man kan säga så, så jag har inte heller anledning att kritisera eller berömma dem.
Jag tycker dock inte att det är så svart och vitt att det fungerar att vara mot abort under vilka som helst omständigheter. Jag tycker heller inte att det "livet inuti" per automatik är mer värt än livet utanför.
Jennie med ie
Och det är just i det som dilemmat ligger. Vems liv ska offras?
Det är det jag menar måste vara från fall till fall.
Jag kan inte låta bli att fundera över vad alternativet skulle vara.
I stort sett alla är nog eniga om att en abort är en tragedi, i mina ögon framför allt för kvinnan.
Men vad är egentligen alternativet?
Förbud?
Om så, vad ger det för konsekvenser?
_Fler_ sparade liv? Knappast.
Det har inte visat sig någonstans att dödsfall minskar av att man förbjuder abort, tvärtom. Dödsfall bland kvinnor ökar i stället dramatiskt.
Frågan är då om dessa kvinnors liv är värda att offras för "sakens" skull?
Man kan alltid gorma ut "Preventivmedel!" Men vi vet att inget preventivmedel är 100% säkert, samtidigt som vi också vet är att människor kommer att fortsätta ha sex.
Jag är väldigt nyfiken på hur den alternativa lösningen är tänkt.
"på smällen utan mannens medgivande"?
Är inte mannen själv ansvarig för att det inte blir några barn om han inte vill ha det?
Bl a pga det här gläder jag mig STORT till den dagen då p-piller för män blir lika vanligt som p-piller för kvinnor!
Att p-piller för män inte kommit ut på marknaden är en lång diskussion för sig själv, men vi kan vara eniga i applåderna när/om de väl kommer.
Däremot skulle jag fortfarande vilja påstå att om man inte är ansvarig för varandras kroppar, så är man åtminstone ansvarig för sin egen. Om man är medveten om vad som kan hända om spermier når livmodern, så kan man inte bli "lurad" dit, genom att säga att man trodde att hon åt p-piller. P-piller är inte 100% så om man absolut inte vill ha barn så måste alternativet vara att inte alls ha sex.
