Hej,
har för mig att det har funnits någon tråd om pms-problem men kan inte hitta den. Har vetat i flera år att jag nog har problem men inte velat erkänna det. Men sista gången innan jag skulle ha mens så mådde jag verkligen pyton och det gick ut över familjen som det aldrig gjort förut. Känner därför att jag behöver lite råd och tips, gärna någon länk till en bra sida.
Tacksam för hjälp!
Flyttar upp tråden.
Är det verkligen ingen som har någon erfarenhet av pms?
Jag har haft väldiga problem med pms, i många år, men det tog lång tid innan jag kom på vad det var. Ett under att min pojkvän inte gjorde slut med mig flera gånger om! Jag var grining, grät ofta, noll självförtroende och framförallt svartsjuk till tusen.
Minns en gång då vi varit på en företagsfest och min kille hade stått och snackat med en av mina arbetskompisar i tre minuter. En vecka senare gick han ut på krogen med en kompis, kom hem vid halv tre snåret, inte alltför full, mest glad att se mig men vid det här laget hade jag pms och var övertygad om att han träffat min arbetskompis på krogen (eventuellt hade de gjort upp om det på företagsfesten) och gått i säng med henne. Jag såg henne stå och viska med en annan tjej på jobbet och det var då det klickade och jag förstod hur det låg till, att de hade ett förhållande.
Jag luskade och luskade med pojkvännen men han gav inga som helst ledtrådar. Dagen efter var arbetskompisen sjuk men hon kom tillbaka till jobbet efter lunch, lite blek om nosen och så. Naturligtvis var hon nu gravid! Det sved i hjärtat när jag försökte bestämma mig för i fall jag skulle göra slut eller stå ut med att min kille hade barn med någon annan, under förutsättning att han ångrade sig naturligtvis.
Ett par dagar senare (ångestfyllda dagar senare) inser jag att inget av detta är sant utan att jag bara haft ytterligare en episod... Jag tror att det är svårt att föreställa sig hur fruktansvärt jobbigt pms kan vara.
Hursomhelst, tanken var ju att jag skulla råda dig...
Jag äter för närvarande något som kallas Jättenattljus-olja (1000mg) och det har funkat jättebra för mig. Jag är jämn i humöret mest hela tiden. Måste ta dem varje dag dock eftersom även om det för min del skulle räcka att ta dem bara när det krisar så är det så ibland att när jag börjar bli pmsig så VILL jag inte må bättre (ytterligare ett symptom antar jag).
Annars kan det funka med t ex hormon spiral, även om det snarare blev värre för min del, men det tror jag berodde på att det höll på att "åka ut".
I allra värsta fall tycker jag att du ska kontakta din läkare. Antidepressiva medel kan behövas om inget annat hjälper.
Hoppas verkligen det löser sig för dig och berätta gärna hur det gick för dig.
Många kramar från en pms-syster!
Tack, känns bra att föra din historia. Känner igen mig i din historia, bygger upp de mest konstiga historier om vad min man håller på med, han har nästan varit färdig att skilja sig, orkar inte med mer tjafs säger han. Jobbigt att ha det så 1 gg/mån. Fick rådet av en arbetskamrat att ringa min gynekolog så jag ska dit i morgon så får vi se vad hon säger. Om inte hon kan/vill hjälpa mig så ska jag testa det du tar. Har hört om det förut, hjälper mot fler saker har jag för mig eller? Är det dyrt? Köper du det på hälsokostaffär?
Hormonspiral hade jag ett halvår och då var det nog bättre när jag tänker efter men det funkade inte pga all akne jag fick.
Hör av mig.
Kram tillbaks!
Jag har alltid haft fruktansvärd PMS. Inte bara var jag arg, men det värsta var nog självmordstankarna.. Jag ville ta livet av mig en gång i månaden. Min sambo fick helt enkelt gömma knivarna i kökslådan.
Jag började äta ppiller och det blev lite bättre.. Jag fick laktosintollerans, och var tvungen att sluta med ppiller (eftersom de innehåller laktos, och jag är jättekänslig). Jag bytte till pspruta och idag har jag ingen som helst PMS.
Jättenattljus-olja finns i hälsokostaffärer, de är dessutom bra för både hud och naglar, och det är ju aldrig fel! 
Det kostar en del men jag tycker helt klart att det är värt det. Pröva dig fram med en mindre dos först och öka sedan på tills du hittat det som passar just dig.
Min gynekolog rekommenderade dessutom vitamin B som jag fick utskrivet på recept. Personligen tyckte jag inte att det gjorde nån skillnad men allt är värt att pröva. Så misströsta inte, det finns hjälp därute och det är ju jättebra att du ska gå till gynekologen imorgon. Ett råd till bara. Stå på dig! Det finns läkare/gynekologer som tror att pms inte existerar annat än i huvudet, mig veterligen finns det ju inga vetenskapliga bevis för motsatsen än, även om både du och jag vet att det i allra högsta grad verklighet. Så skulle du råka ut för en av dem, gå genast och boka tid med någon annan.
Dessutom kan det hjälpa att lägga om kosten, brukar vara något som läkare gärna rekommenderar. Kaffe och fet mat ska man visst undvika men mer än så minns jag inte. Rökning är visst inte heller bra. På dessa punkter har jag dock inte lyckats förändra nåt!
Lycka till med allt!
Det kan fungera med en kost som är extremt regelbunden och som inte innehåller några snabba kolhydrater alls. Akupunktur finns ju också.
Det känns kanske bättre att testa sånt innan man börjar exprimentera med sin kropp...
Rita, jag vill ha samma råd som du, har världens jobbigaste pms,fruktansvärt och jag vet inte vad jag ska göra. Är det nån som har upplevt något som liknar post-pms? Typ samma fast när mensen är klar? Kanske beror det på järnbrist eller nått sånt...
Äter bra mat regelbundet(har gått på VV), tränar regelbundet, röker inte, dricker inte kaffe eller svart te osv så där kan jag inte göra så mycket mer.
Polemik:
Ackupunktur har jag prövat i andra sammanhang och då har det i alla fall inte hjälpt, jag har mest tyckt det varit obehagligt men det kan vara bra att ha det i bakhuvudet om inte ngt annat hjälper.
Lill Anna 8/7-04:
Jag har också självmordstankar och det är jättejobbigt. Skönt att du slipper sån´t nu. P-spruta har jag aldrig funderat på men det kanske kan vara ett alternativ.
Hej igen,
nu har jag varit hos gyn som skrev ut "citalopram" (som tidigare hette cipramil tror jag). Ska börja ta när jag börjar känna besvären fram till 2 dgr in på mensen. Ska blir spännande. Får se om jag får biverkningar men de ska tydligen gå över efter ett tag. Känns skönt att äntligen ha tagit tag i det här. Återstår bara att visa för min man att jag är rätt snäll ändå...
Jag har tyvärr inga råd att ge, bara en egen fundering. Jag vet vad pms är, men vad betyder pmdd?
/Undrande Aleathiel
