På sätt och vis visste jag det redan efter nån månad eller så. Vi förlovade oss på vår ettårsdag och tänkte flytta ihop då också, men det dröjde några månader till för jag ville inte flytta in innan hans renovering var klar.
Vi gifter oss efter tusen och en dagar tillsammans, det är alltså drygt två och ett halvt år.
Åh, jag tycker inte alls det brukar kännas som den rätte redan från början! Jag brukade tvivla och älta och ifrågasätta och intala mig att det inte är seriöst och "han är inte min typ" jättelänge.
En del har långa passionerade kärlekshistorier med gnistor och bråk och gnistor och fyrverkerier och berg och dalar och allt möjligt innan de inser att de ska bli de två.
Men vi bara valde varann.
