Min man.... (långt)
Innan vi gifte oss hade vi det jättebra!!! Det var mycket runt oss som stulade, men vi hade det ändå bra. Men när vi var på bröllopsresan förändrades allt!!! Jag existerade inte över huvud taget!! Största delarna av dagarna satt han antingen i baren eller spelade fotboll eller dyl. Det spelade ingen roll vad jag gjorde eller sa!!! Många tycker väl att det bara hade varit för mig att vara med, men jag har en sjukdom som gör att jag inte kan springa. Och sitta med honom i baren när han totalt ignorerar att jag är där är ingen hit!!!
Jag föreslog en massa aktiviteter som vi kunde gjort tillsammans, men inget dög!! Om någon av de söta lekledarn kom, så var däremot allt toppen!!! Han bara stack! Många gånger hade jag ingen aning om när han skulle komma tillbaka, men han blev jätteförbannad om han inte hittade mig där han lämnat mig ett antal timmar tidigare....
Sissta kvällen när jag bad att VI skulle göra något han och jag blev han så förbannad att efter lite gap och skrik så lappade han till mig och kastade ner mig på sängen och fortsatte att slå. Jag lyckades att kravla undan men fick många blåmärken både utanpå och i själen!!!
Vi har 3 barn som jag inte vill såra, så jag vet inte vad jag ska göra. Men enda gången jag existerar är när han har något att gnälla/skälla om.