Samboekonomi

Jag resonerar som så att man skall ha ungefär lika mkt kvar när räkningar är betalda.
Vi har dock varit sambo länge (varit tillsammans ännu längre).
Älskar varandra över allt annat och vill gifta oss så småningom.

Personligen tror jag inte att det går att vara jämlika i ett förhållande om man inte får lika mkt pengar kvar. T ex kan ju den som tjänar mindre inte följa med på resor, gå ut och äta på lika dyra restauranger etc. Och då resulterar det ju ofta i att den som har mer betalar för den andra (och detta tycker inte jag känns roligt).

Ett smart upplägg för att få lika mkt pengar över är:

Gör upp en realistisk budget!
Utgå ifrån att båda skall ha lika mkt pengar kvar på sitt konto. Sedan kan man ha ett tredje konto dit man flyttar alla pengar som man skall använda för att betala räkningar/lån/hyra eller andra utgifter. Så kan man ju ha olika sparkonton, om man är duktig på att spara .

Ungefär så här gör vi - och det är en grymt bra uppdelning då ingen av oss tänker på vem som tjänar mest/minst (det blir liksom aldrig "synligt").

Jag har alltid undrat varför många verkar bråka om pengar. Jag och min sambo har aldrig gjort det, och vi förstår inte hur man kan bråka om sådant.

När jag läser många av ovanstående inlägg förstår jag att man kan bli osams.
Men fungerar det för er att den som tjänar mest är den som får mest pengar över så är det ju okej (alla bestämmer själva)...

Men jag har tänkt lite på att kvinnor i regel tjänar mindre än män (naturligtvis inte alltid, men ofta). Skall kvinnor automatiskt alltid ha mindre pengar att röra sig med?!
I vårt förhållande är det viktigt att vi jämnar ut sådana missförhållanden - även om samhället inte har kommit så långt ännu...

la fille:

jag bestämmer också själv vad jag skall göra med mina pengar (bara att jag och min sambo har exakt lika mkt pengar kvar efter betalda räkningar).
Vi ser det inte som min lön och hans lön, men de pengar som man sedan får kvar är ju ens egna pengar. Och då bryr ju inte jag mig om vad min sambo gör med sina och han bryr sig inte om vad jag gör med mina.
Han köper prylar och lite kläder, och jag köper lite prylar men mkt kläder.

la fille:

ja, bara man är överens om hur man skall göra så är det ju helt okej!
För jag tror att det tillsammans med att man har ungefär (i mitt fall exakt) lika mkt pengar kvar är en förutsättning för att det inte skall bli tjafs.

Gemensam ekonomi är kanske extra lätt för mig och min sambo då vi kommer överens om det mesta vi skall köpa (tv, stereo, bil, möbler, dator etc). Därför blir det aldrig att ngn part försätter sig i skulder/avbetalningar som den andra inte tycker är okej.

En av våra grundstenar är att vi pratar igenom ekonomin och verkligen överväger vad vi behöver/vill ha - och vi tycker i princip alltid lika.
Jag måste ha ett väldigt enkelt och bekvämt liv sett ur ekonomisk synvinkel .

Börjar förstå er som har sambos som köper värstinggrejer att ni inte vill vara med och finansiera dem...

DramaQueen:

jag håller helt med dig! Jag skulle heller aldrig kunna vara tillsammans med ngn som inte vill dela lika. Jag skulle aldrig kunna se det som ett bra förhållande (för mig).

Arwen77:
Nej, under omständigheterna som du beskrivit tycker jag inte att du är egoistisk. Det låter snarare som det är din partner som är slösaktig - och det kan inte vara så roligt? För mig skulle det vara ett störr problem.
Hoppas att ni känner att det fungerar för Er i alla fall!