Äktenskap med avstånd (långt och förvirrat)

Ja, vi kan inte göra så mycket annat än att avvakta och se hur det går.
Jag inser också att det blir ohållbart i längden, speciellt som att vi bägge närmar oss 30 (mer eller mindre) och vill ha barn, men det gäller att kanske att hålla huvudet kallt och inte panikhandla...

Det finns säkert andra som har det på liknande sätt och har överlevt.

Såklart att ni har rätt. Det går att vänja sig vid och precis som Ansku säger så kanske han kan jobba in en del tid.

Att hyra ut huset, kan ju så småning om kanske vara ett alternativ.

CyberPet:
Vi tackar, bockar och niger! *ler*
Det känns verkligen jättebra att det ändå på nåt vis ordnat sig.
Om jag inte missminner mig, så har min make fått jobb i din hemstad...

Jag håller tummarna för att det även kommer att ordna sig för er. Det är oerhört slitigt när någon i ett äktenskap går utan jobb och mår dåligt. Det tär på bägge och hela ens tillvaro!

*håller tummarna*

Jups! Han ska jobba som systemutvecklare på Zait!

Min make har sina rötter i norrbotten, så det är inte helt okända marker för honom.
Han har sina närmsta släktingar i Luleå och Råneå, så vi åker norrut nån gång då och då. Vi kanske har setts på stan utan att ens veta om det!

Nu är vårt största bekymmer hur 17 vi ska få tag på en vettig, liten lägenhet i Luleå. Enligt Lulebo är det 1-2 års väntetid på 1:or. Tills vidare kan älsklingen bo hos sin mamma, men det fungerar inte i längden och absolut inte så länge som 1-2 år. Vi är inne på att köpa en bostadsrätt istället.

/Therese

DoktorAnnika:
Helt klart måste vi se till att helgerna blir våra!

Ja bostadfrågan kommer väl att lösa sig så småning om. Vi har ju som sagt pratat om att köpa en lägenhet.
Vi har ju släktingar i Norrbotten och förutom det veckovisa boendet, skulle det vara helt perfekt att ha ett eget "krypin" när vi är hos dem och hälsar på. Svärmors bäddsoffa är visserligen bekväm och svärmor är jättetrevlig, men ibland vill man var för sig själva en stund..

Ja vi får väl träffas allihopa nån gång!

petra:

noterar e-postadressen!
Ja vi ska kolla andra alternativ än Lulebo.

att det är dyrt med bostadsrätt har vi insett, men det kan ändå bli så att vi köper en 1:a. Min man har börjat kolla runt på nätet.

Siameser är jättecharmiga!
Själva håller vi oss med 2 huskatter och 1 Cornish Rex. Det är verkligen full rulle ibland. Våra katter vill inte förstå att de inte är små kattungar längre

Dags att uppdatera.

Älsklingen jobbar sin första dag på nya jobbet idag. Det ska bli spännande att höra hur det har gått.
Själv vankar jag av och an och är väldigt rastlös. Har svårt att ta mig för att göra något. Det är så TOMT här hemma! Det är sista semesterveckan för min del och jag MÅSTE ta mig för nåt vettigt. Det är massor ogjort här hemma.

Vi har iaf löst makens bostadsproblem. Vi har köpt en 1:a i Mjölkudden centrum. Tillträdesdagen är 1 september. Tills dess duger bäddsoffan hos makens mamma.

Gahh! Jag klättrar på väggarna! Jag trodde inte att det skulle kännas så här att vara utan maken. Vi har ju varit ifrån varandra förr och det har gått bra, men nu är jag hispig bara för att jag vet att detta mer eller mindre är en permanent lösning.
Hur ska jag komma mig för att laga mat bara till mig?

Missen2004:
Jag tror att det kommer att bli annorlunda för oss. Dels bor jag ju hemma med katterna i vår villa och dels kan vi ses varje helg. Så småning om kommer maken troligen att kunna jobba nån dag hemifrån också. Luleå är min mans gamla hemtrakter, så han har både vänner och släktingar där. Om min man bara trivs med sitt jobb, så tror jag att detta kommer att gå.
Alternativet är arbetslöshet för någon av oss och det är otänkbart!

Men visst är det jobbigt att vara ifrån varandra och telefonen är en nödvändighet.