Hur känns det när man älskar någon?

Sätter dit en glödlampa för att ge lite "ljus i mörkret" till dig...

Innan jag drar iväg i min långa utläggning vill jag bara säga att du ska ta det lungt, alla tvivlar, ifrågasättande är sunt och att man visst kan börja sitt förhållande i ett mörkt svart hål och jobba sig upp till himlen=)

Ärligt talar så tror jag att alla tvivlar och ifrågasätter sitt förhållande då och då (mer eller mindre ofta). Man funderar, utvärderar och kommer förhoppningsvis fram till att man har det bra och att man vill vara kvar. Tycker mer att det verkar oerhört naivt att aldrig tvivla på de val man gjort i livet. Omman aldrig funderar och ifrågasätter kan man ju inte veta att man gjort rätt??

Alla tvivlar, funderar och tänker "om" ibland. Vissa dagar delar man upp hela hemmet i tankarna för att man är förbannad på något, och två dagar senare är krisen över och man kom ut starkare på andra sidan.

Jag tror att det handlar mest om att bestämma sig. Samtidigt måste man inte ta beslutet att älska den här människan för all framtid (för ingen kan veta hur framtiden ser ut). Men jag KAN bestämma att denna människa älskar jag idag.

Det finns inga sagoprinsar som är 100% rätt. Alla människor har fel och brister och folk verkar bara felfria och bättre för att man inte haft möjlighet att titta så nära på dem som man kunnat göra på den man är tillsammans med. Istället för att jämföra med andra bör man nog titta enbart på den man är tillsammans med och fråga sig om man kan tänka sig ett liv med denna person med alla dess fel och brister såväl som hans alla underbara födelar.

Jag vet hur det är att börja ett förhållande utan några "smekmånader" utan istället slängas rakt in i en jättekris som man ska hantera med ett pinfärskt förhållande. Vi valde båda att stanna kvar och kämpa och ute på andra sidan finns den lycka som man önskade sig och samtidigt är förhållandet stärkt av svårigheten.

Jag tror att vi ofta förväntar sig at kärleken ska se ut som i sagorna, att alla ska älska varandra alltid och aldrig någosin tvivla. Man ska orka/vilja ha sex tre gånger om dagen, skriva kärleksbrev flera gånger i veckan och älska så innerligt att man inte ens märker att det finns andra människor i världen. Söker man sagokärleken så kommer man nog aldrig at hitta den. Dessutom brukar dessa prinsar förvandlas till grodor i vardagens ljus och ha egenheter och brister som man aldrig kunde drömma om.

Om du tror att du älskar honom, eller åtminstone inte kan hitta något stort skäl till att inte älska honom så gör du nog det. Om du fortfarande kan bli pirrig av att se på honom (inte varje dag men då och då) så är det kärlek om du vill att det ska vara det.

Ägna inte livet åt att leta efter regnbågens skatt, du kommer att jaga runt hela livet i jakt på något bättre och aldrig få ro. Om det verkligen är fel, om det verkligen finns något bättre så kommer det att ramla över dig så hårt att du aldrig tvekar..