Min sambo har varit otrogen(långt)

Första gången vi gick till psykologen var han väldigt nervös, men efteråt tyckte han att det var en bra idé, och han ville absolut förtsätta gå. För min del kändes det nästan som en självklarhet, om vi ska kunna reda ut detta måste vi ha hjälp.

Just nu gör han allt för att jag ska må bättre, även om jag är väldigt kritisk och misstror honom mycket så försöker han göra allt för att vara till lags. Jag tror att verkligen är ledsen över det han gjort och att han ångrar det väldigt mycket, men det hjälper inte mig just nu, tyvärr.

Det finns nog många anledningar till varför det hände bla att vi hade en svacka i vårt förhållande, jag mådde inte så bra runt den tiden och han hade svårt att tackla det. Han kände att vad han än gjorde så blev det inte bra. Sen tycke han att jag inte brydde mig om honom och eftersom det var hon som började visa intresse för honom så tror jag han tyckte det var spännande och blev glad över att någon visade intresse. Han sökte väl efter bekräftelse....
Än så länge har inte psykologen kommit fram till något, vi har bara varit där tre gånger tillsammans....vi får se vad det leder till

Hej igen!

Vad många av er skriver här, har jag själv tyckt innan. Jag har ALLTID sagt att om min kille skulle varit ortogen mot mig så skulle jag gjort slut direkt. Utan tvekan!!
Detta har jag sagt för att jag aldrig har varit i denna situationen som jag är i nu.
Så jag blev verkligen själv förvånad när jag inte reagerade så som jag trodde att jag skulle göra. Men nu är det som det är, jag har reagerat på detta sättet och då får jag agera utifrån det.

För att göra en jämförelse så tror jag att alla kan hålla med om att om ens kille skulle misshandlat en, så skulle det inte funnits någon som helst tvekan om vad man skulle göra. Lämnat honom så klart!
Så tror jag att de kvinnor som blir/har blivit utsatta för misshandel oxå tänkte innan det hände dem.Endå stannar de kvar. Korkade kvinnor tänker vi.
Men saken är så att man kan aldrig vet hur man kommer att reagera förren man är i situationen själv!!!

För mig gäller inte "ordspråket" en gång otrogen alltid otrogen. När jag var yngre 16-20 års ålder var jag otrogen mot alla jag var tillsammans med. Hade ett förhållande på över två år, där jag var otrogen ett flertal gånger. Varför? Ja, det kan man undra. Jag sökte väl bekräftelse på andra håll om jag kände att jag inte fick det från min kille. Många säger att man inte kan jämföra det, man var så ung då.....men det är väldigt många som håller ihop sen väldigt tidig ålder om man tänker efter.

Har genom årens lopp mognat och har seriösa förhållande bakom mig där jag inte var otrogen, och idag skulle jag inte ens tänka tanken.
Jag håller med om att It takes 2 to tango, det är inte bara ens fel om ett förhållande knakar i fogarna. Men man har alltid ett val, de flesta val vi människor gör här i livet påverkar oss resten av livet. Därför är det viktigt att tänka på det. Det var inte mitt fel att han var otrogen, jag tvingade honom inte till det. Men....jag är lika skyldig som han när man har en svacka i förhållandet. Men valet var hans!

Jag kan inte påstå att kan kryper för mig, han är fortfarande han, men det han säger och gör är att han tänker göra allt för att vi ska få det bra igen. T.ex att gå till psykolog. Men för den sakens skull betyder inte det att han lyder min minsta vink och överöser mig med fina presenter, pussar mina tår osv. Men visst är han extra snäll mot mig. Gränsen mellan att krypa och försöka få allt bra ingen kan vara tunn. Jag vill ju verkligen inte vara någon översittare och trycka till honom så mycket jag kan, det löser inga problem.

plainol
Tack för att du tycker jag verkar klok och stark =) Känner mig inte riktigt lika klok och stark nu, som innan. Men jag märkte också att när jag läste andras reaktioner här, då tänkte jag verkligen själv efter hur jag tänker nu jämfört med innan detta hände mig. Jag dödade mina egna myter, kan man väl kalla det.

Har hela tiden lyssnat på mig själv i allt detta, som tur är, är det ingen av mina/våra vänner som sagt till mig att dumpa honom. För det finns ju ingen som är generellt rätt eller fel, det som känns rätt för en människa, känns fel för en annan.

Tack alla ni andra som oxå har kommit med kommentarer. Jag ser faktiskt vissa saker lite klarare, även om mycket fortfarande är väldigt kaotiskt.

Ha en mysig helg!
*kram*