råd i krissituation

Jag skrev precis ett inlägg och jag känner igen mig i din beskrivning om hur din fru känner sig.

Jag och min sambo har varit ihop i 7 1/2 år. Han är en guldklimp, det vet jag. Sen har han sina brister också och det har ju jag med.

Vardagen har krupit in och glöden har försvunnit.

Jag önskar att han kunde överraska mig mer, uppvakta mig mer. Ge mig komplimanger, smeka mitt hår så jag känner mig åtråvärd!

Jag har aldrig förut ens sett åt en annan killes håll men det har förändrats. I helgen kysste jag länge och passionerat en annan kille och kände en sån attraktion jag inte kännt på länge! Inget jag är stolt över.

Jag vet inte vad jag kan säga som råd till dig. Du verkar vara en fantastisk man. Kanske för snäll? Hon kanske längtar efter en mera man, manlig man, som tar henne till sängen och.. (ja, vad vet jag om hennes fantasier?)

Satsa på dig själv, ditt utseende och ditt självförtroende. Förändra nåt. Köp nya kläder, nytt rakvatten, ny frisyr, våga på å färga håret eller raka av skägget.

Föreslå att ni går en danskurs eller massagekurs för att lära er någonting nytt och för att umgås. Eller gå själv på en massagekurs och visa sen henne vad du har lärt dig.

det lät inte som ett skämt om jag får blanda mig i vad RyskaLenasDarling skrev.

Att be en bön till Gud fungerar om du tror på Gud och Jesus. (Det e vad jag e förvissad om.)

Att Gud inte griper in och stoppar all svält, sjukdomar och krig det märks ju i hur världen ser ut idag. Jag har inge bra svar till varför men uppenbarligen så är det inte meningen att vi ska bo i ett paradis.

Men det här var ett rejält sidospår. Jag ville bara försvara RyskaLenasDarling, jag tror inte han skämtade! :)