• Man 35

    råd i krissituation

    Jag behöver råd från relationsexperterna här på BT.

    Bakgrunden är kort att jag har kommit på att min fru har haft en affär med en annan man, inte sex, men väldigt nära. Vi har pratat ut om detta, och henne snedsteg berodde mindre på den andre mannen, och mer på att hon känt sig olycklig i vår relation. Grunden till hennes olycklighet är att hon känner att hon sakar åtrå och passion för mig. Vi har varit tillsammans i 10+ år, har flera barn och har det mycket välordnat vad det gäller jobb, bostad, ekonomi etc. Hon sade att hon inte har något annat att anmärka på, hon tycker jag är snäll, snygg, generös, intelligent, tar min del av hemmet/barnen, är jättebra i sängen, etc.
    Men....det är gnistan som saknas, åtrån, passionen, laddningen.

    Jag känner väldigt vädligt starkt för henne, jag kan förlåta henne snedsteget och vill arbete med att få in den där gnistan, åtrån, i vårt förhållande.

    Hon har mått dåligt över att hon inte kunnat möte mig i min åtrå till henne, och hon känner att hon behöver landa känslomässigt. Jag kan förstå detta, samtidigt så vill jag GÖRA något för att få till åtrån igen. Hennes syn är mer att hon vill vänta och känna efter vad hon känner, och samtidigt som jag förstår det, så känns det minst sagt frustrerande att bara sitta och vänta på att hon ska hitta fram till ?rätt? känsla. Jag tror ju känslan av åtrån inte existerar i ett vakum, utan man måste ge åtrån näring, och det är det jag vill jobba med.

    Hon har sagt att hon inte vill bli pressad, och jag vill ju inte pressa henne till att känna något för mig om hon inte älskar mig, samtidigt så vill jag ju göra allt i min makt för att underlätta för henne att känna åtrå till mig.

    Jag har uppvaktat henne så gott det går inom ramen för att inte pressa henne, men ändå skicka tydliga signaler om var jag står och vad jag vill, t ex serverat henne morgonkaffe med en ros, skickat kärleksbrev, fixat ett mysigt bad med doftande badskum och levande ljus (enbart för henne, inte för att ?lura? henne att ha sex med mig?), biobesök på filmer jag vet att hon gillar, aktiviteter med hela familjen, etc.

    Hon uppskattar detta, samtidigt som har hon berättat att hon får ännu mer dåligt samvete gentemot mig då jag gör saker för henne och hon inte förmår uppbåda ?rätt? känslor för mig. Hon har sagt att hon känt skuldkänslor då jag är en sån fin person, och att hon önskar att andra kvinnor ska få uppleva att han en man som mig, vilket ju någonstans är kul att höra......
    But still.... ?det? saknas.

    Jag pendlar mellan hopp och förtvivlan, jag älskar verkligen denna kvinna och vill åter vinna hennes hjärta, vill att hon ska älska mig, men det är så otroligt svårt att veta hur hon känner sig innerst inne och hur jag ska agera så jag utan att skrämma bort henne, ger henne tydliga signaler om var jag står och om vad jag känner för henne. Kan panelen gå några råd?

    Det vanligast förslaget jag får är ?åk iväg på en romantisk weekend?, men skulle hon garanterat känna var alltför pressande, så jag efter aktiviteter/idéer/tankar/förslag vi kan gripa oss an tillsammans som inte är direkt sexuella, men ändå kan föra oss närmare varandra, kanske något lekbetonat, roligt, så det inte blir så att alltför laddat (vilken kanske är en paradox, för det är just ?laddningen? som hon säger sig sakna).

    Så....hur gör man för att åter hitta åtrån/gnistan/laddningen/passionen i ett förhållande där den ena personen är säker på sin kärlek, och den andra famlar i mörkret och knappt vet vad som är upp och vad som är ner?

    Jag tror inte det finns några enkla lösningar, och i slutändan måste min fingerspetskänsla avgöra vad som är lämligt eller ej i just vår situation, men jag känner att jag behöver lite input från utomstående som kanske har infallsvinklar som jag förbisett.

  • Svar på tråden råd i krissituation
  • Galenpanna

    Jag skulle börja med att vilja säga tack för ett välskrivet brev/inlägg.

    Jag har varit i din frus sits, jag kan känna igen mig i mycket av det du skriver. (frånsett några små ändringar utav oväsentlig skillnad)
    Jag hittade dock inte tillbaka till min lust & åtrå, till gnistan - till DET. Vi gick skilda vägar och då kändes det som om det var den enda lösningen.
    kanske hade vi kunnat lappa ihop det, fått det att fungera. Vem vet? Vi lär aldrig få reda på det.

    Hur länge har ni varit tillsammans? Jag tror vi genomgick någon slags försenad 7 års kris. Det går ju upp och ner, lusten kommer och gå men ibland så tycks den inte vilja komma tillbaka.
    Jag tänker INTE skriva att ni skall ta en resa någonstans, problemen följer oftast med i resväskan och är inte situationsbenägna. Det är vardagen man måste ta itu med, resa kan man göra när man känner att man är en bit på väg och börjat närma sig varandra igen.

    Lusten kan du inte skynda tillbaka, det får ta den tid det tar. Kanske hade det varit en idé att komma bort från ert hem? Du kunde ta en brejk, för några dagar eller en vecka så att hon får lugn och ro att känna efter och tänka där hemma. Dvs låta henne vara ifred. Kanske kommer hon underfund med hur hon vill ha det under denna tid om inte så får ni inleda steg 2. PRATA!
    Vänd in & ut på allt. Oftast ligger ju inte lusten eller rättare sagt brist på lust i själva sexet utan det härrör från något helt annat.
    Kanske är du lite för bra för att hon ska kunna ha möjlighet att se det, uppskatta det? Kanske lite för tryggt och för invant? Överraskningar är aldrig fel!
    Utsvävningar, infria lite förbjudna önskningar...
    Jag tycker det låter som om du har gjort allt på det "vänskapliga" planet att få henne i stämning men att det inte riktigt lyckats. Då får du ta till ett annat knep.
    Kanske behöver ert sexliv en krydda? DET kan få det att tända till för er i övrigt också. Kanske en tredje part eller fler med...Ni har inget att förlora!
    Fråga rakt ut, vad tänder hon på - vad skulle hon vilja prova. Vad hon än säger, skratta inte, bli inte arg - lyssna och försök förstå.
    Rollspel - gå ut var för sig och bestäm ett ställe. Ragga på din egen fru som om hon var en främling! Det kan låta löjligt men kan vara grymt häftigt.

    Jag tror din fru behöver känna att även du har ett värde på "köttmarknaden" för andra än enbart henne själv helt enkelt! Lite konkurrens är aldrig fel. Konkurrens får oss att vilja bli bättre och t om kanske se en person i en helt annan dager.
    DU behöver inse ditt värde! För om inte du gör det så kvittar det vad din fru säger.

    Jag önskar er lycka till och hoppas att ni löser det!

    Mvh
    G

  • RyskaLenasDarling

    1) Bed Gud träda in och lösa det som kan lösas.

    2) Kommunikation, ömhet, förståelse, ja allt det där du redan vet.

  • Texas

    Jag undrar om det inte är oundvikligt att den där passionerade gnistan mattas av med tiden. Kan man verkligen förvänta sig att passionen ska finnas med i bilden år ut och år in. Passion är något man kan uppleva i början av ett förhållande med någon för att det är nytt och spännande men när man har levt ihop med någon i flera år, ja jag vet inte. Jag älskar min man mycket men jag är inte passionerat förälskad i honom. När man lärt känna en person riktigt bra och träffas varje dag kan man ändå förvänta sig passion då?

  • Silje21

    Ojojoj vad svårt! jag har ingen erfarenhet av den situationen du beskriver, men jag vill gärna försöka att hjälpa ändå. Det är alltid bra att få sakna varandra lite, så Galenpannas idé om att kanske ta lite tid ifrån varandra kan vara en god idé? Kan du diskutera det med din fru och fråga hur hon skulla tycka om ni inte sågs eller pratade med varandra på en hel vecka eller några dagar? Jag blir iaf som nykär igen när min sambo har varit borta på kurs eller resa några dagar, tycker det är fruktansvärt ensamt utan han i huset... Kanske kommer hon att tänka likadant? Att huset känns stort och tomt utan dig, och att hon inser det när du inte är där? Sen kanske det är en god idé att gå till familjerådgivning eller nåt liknande tillsammans, kanske det är något annat som plågar henne som hon inte ens vet själv. Och minn henne på vad hon lovade när ni gifte er, och att alla förhållanden går upp och ner, men att det alltid är mörkast före dagen gryr.
    När det gäller det sexuella - prova vara annorlunda än du normalt är i sängen. T.ex. om du alltid är jätteförsiktig och omsorgsfull, prova köra en lite hårdare linje. Lite machostuk - ta hon med storm, riv av henne kläderna etc etc. Förändring kan vara enormt tändande. Kanske hon saknar känslan av at du er mann med stor M och bara väntar på att du skall brotta ner henne i sängen :) Nu säger jag inte att du skall tvinga eller göra något mot hennes vilja, men att bli tagen med storm är något många kvinnor jag känner iaf tycker är spännande.

    Hoppas det löser sig! Lycka till!
    //Silje

  • Jema

    Vilken jobbig situation för dig/er.
    Jag kan tyvärr inte komma med några tips eller tröstande ord, men något som är viktigt i allt detta är:
    -Tänk på dig själv och ta hand om dig själv också. Lev inte enbart för henne och passa upp henne, utan se även till dig själv.

    Hoppas det löser sig!
    Jema

  • Maria Magdalena

    Jag skrev precis ett inlägg och jag känner igen mig i din beskrivning om hur din fru känner sig.

    Jag och min sambo har varit ihop i 7 1/2 år. Han är en guldklimp, det vet jag. Sen har han sina brister också och det har ju jag med.

    Vardagen har krupit in och glöden har försvunnit.

    Jag önskar att han kunde överraska mig mer, uppvakta mig mer. Ge mig komplimanger, smeka mitt hår så jag känner mig åtråvärd!

    Jag har aldrig förut ens sett åt en annan killes håll men det har förändrats. I helgen kysste jag länge och passionerat en annan kille och kände en sån attraktion jag inte kännt på länge! Inget jag är stolt över.

    Jag vet inte vad jag kan säga som råd till dig. Du verkar vara en fantastisk man. Kanske för snäll? Hon kanske längtar efter en mera man, manlig man, som tar henne till sängen och.. (ja, vad vet jag om hennes fantasier?)

    Satsa på dig själv, ditt utseende och ditt självförtroende. Förändra nåt. Köp nya kläder, nytt rakvatten, ny frisyr, våga på å färga håret eller raka av skägget.

    Föreslå att ni går en danskurs eller massagekurs för att lära er någonting nytt och för att umgås. Eller gå själv på en massagekurs och visa sen henne vad du har lärt dig.

  • K.C

    Hade det vrait innan otroheten hade jag rått er att ägna er åt varann, men nu tycker jag du ska låta henne komma till dig. Dels för att få lite värdighet tillbaka och dels för att tjejer ibland vill jaga. Det kan kännas lite ointressant med för schyssta killar - måste vara lite svårt/farligt. Knäppt, emn så är det ju.
    Var lite svåråtkomlig så ska du se att hon kommer till dig.

    Lycka till.

  • Xite

    Du kan tjäna på att dra dig undan och ge henne utrymme.
    Det finns inga garantier till att ni finner varandra igen, men hon kan behöva sakna och se vad det är hon i så fall skulle försaka.

  • Man 35

    Jag ska börja med att tacka för alla svaren.

    Vi var på familjeterpin igår, och min fru sade att hon vet att det låter helt sjukt, men att hon skulle kunna tänka sig att leva med mig, bara hon slapp ha sex med mig just nu.

    Det ?sjuka? är att hon även säger att hon njuter rent fysiskt av att ha sex med mig, jag ger henne orgasmer och hon säger att jag verkligen vet hur man ska behandla en kvinna i sängen.

    Hur kul/förvirrande det var på en skala att höra det lämnar jag som en övning åt läsaren

    Samtidigt så var det ganska skönt att höra. Även om sanningen smärtar, så smärtar lögnen mer för mig. Jag vill göra så mycket jag kan för att rädda vårt förhållande, men inte till den grad att jag gör våld på mig själv och tappar självrespekten. Jag vill bli älskad och känner mig värd att älska, och om det i slutändan kommer till att hon inte kan älska mig som man, utan bara som kompis/pappa till våra barn, så kan jag inte göra så mycket åt det.

    Det kan mycket väl vara så att hon vill ha en mer ?manlig? man, samtidigt så har jag inte märkt någon skillnad i hennes respons beroende på hur jag har uppvaktat henne, dvs om det varit ?gulligt? eller lite mer tufft/raka rör.

    Jag har otaliga gånger försökt få henne att berätta vad som tänder henne, vilka drömmar hon har etc, men hon har inte velat/kunnat dela med sig av detta till mig. Om hon har drömmar som hon inte frivilligt berättar om, och hon inte ens berättar om när jag ber henne berätta, så känner jag någonstans att jag gjort så mycket jag kunnat.
    ?It takes two to tango?, och jag kan bara sträcka ut min hand så långt, någonstans måste den mötas, om det inte ska bli så att jag ger upp mig själv.

    Jag kommer ta det väldigt lugnt med ?uppvaktandet? av henne från och med nu, precis som någon skrev så känns det i detta läge som att hon måste komma till mig nu, om det ska kunna bli något.

    Den närmsta tiden kommer det blir mer fokus på att ta hand om mig själv.

  • Man 35

    Till RyskaLenasDarling:

    -1) Bed Gud träda in och lösa det som kan
    - lösas.

    Det där var ett skämt hoppas jag....

    Om "gud" inte fixar att förhindra att fattiga småbarn svälter ihjäl, så lär "gud" knappast lägga två strån i kors för ett par från övre medelklassen som har problem med sexlivet....

    Jo, jag är ateist

Svar på tråden råd i krissituation