Släntrian i förhållandet

varför skulle någon hacka? Det hjälper ju inte er. Jag gissar på att din sambo helt enkelt är trött och stressad, då kan ju sexliv och sånt få stryka på foten lite, tyvärr.

Frågan är du hur kan man vara trött och stressad i tre år?
Försöker hjälpa henne så gott det går men inget blir tydligen bra.

Är det ett skepp som håller på och förliser som man borde lämna medan chansen finns?

Låter jobbigt för er...

Dr Phil sa en gång i ett program att ett förspel för en kvinna kan börja med att mannen tar ut soporna på morgonen!
Vad händer om du skulle göra allt en hel dag och verkligen underlätta allt du kan komma på. Fixa, laga mat, plocka undan, renbäddat i sängen? Tror du att det skulle funka?

Boka in er på hotell en helg och bara mys? Leka, smeka utan krav på mer? Kanske det kan väcka hennes lust igen?

Det brukar vara jag som fixar allt det där, mat, städa, sopor, tvätta, diska. You name - I´m doing it...

jag hatr varit trött och stressad så länge jag kan minnas, så 3 år är ingenting egentligen. jag tror att i början så lever man ju på kärlek, så länge nyförälskelsen håller i sig så orkar man det mesta och sätter kärleken framför det mesta. När det sen har gått ett tag, så känner man sig så pass trygg med sin partner att man vågar släppa efter på sexlivet etc till förmån för andra saker, är man trött och stressad så orkar man kanske helt enkelt inte ha sex, eller glömmer bort det mitt i allt annat. Jag tror inte att du ska lämna din sambo om du älskar henne, då är det bättre att du insisterar på att ni söker hjälp för era problem eller på något vis reder ut dem, säg hur viktigt det är för dig.

Ok, då funkar inte det tipset... :(

Vad säger hon när ni pratar om det då? Om ni kan prata öppet om det?

Kanske är det som är felet Att du gör allt menar jag, din tjej kanske är lite för säker på dig

Om jag säger hur viktigt det är med mys och sex för henne kommer det inte sluta bra. Då är jag bara dum och egoistisk...

Händer inte det i alla förhållande höll jag på att säga...??!!

Tycker däremot inte att det bara beövs ses som negativt...?!

/Hanna

Varför ta myset på kvällen? Varför inte på morgonen eller på dagen, när man är piggare och det inte är fullt så förväntat?

Tjejers lust är mycket psykiskt.

Har hon bekymmer? Är det något som hon inte är nöjd med i ert förhållande? Har hon slutat tända på dig?

Vi har varit ihop i 7 år och det har inte gått mer än 1 1/2- 2 veckor mellan varje gång (då det är som sämst). Och även om vi har haft en svacka så är det skönt med kroppslig njutning. Och även om jag har haft svårt att "tända till" så tycker jag att det är mysigt även om jag inte kommer. (Han gör sitt bästa ändå för att jag ska få det så njutbart som möjligt.) Nog om oss.

Prata med henne ärligt och öppet. Berätta hur du känner utan att anklaga henne eller sätta press på henne.

Fråga henne raka frågor! (Exempelvis de som jag skrev ovan) och be henne svara ärligt, lova att du inte kommer bli arg eller ledsen/sårad.

Lycka till!

Äter hon p-piller? De kan vara en riktig lustdödare...

Jag har haft svackor med lägre lust, när vi kanske inte har haft sex på en månad eller så. För mig har det dels berott på att jag åt p-piller och dels på jobbstress. Under de perioderna upplevde jag själv väldigt starkt att jag var en dålig sambo/fru som inte ville ha sex. Jag kände mig pressad, av mig själv främst, att ha sex någon gång i veckan eftersom det skulle vara "normalt". Den pressen gjorde min lust ännu mindre. När det blev en sexig situation så blev jag orolig att jag inte skulle ha tillräcklig lust och att det skulle göra ont, vilket ledde till att jag spände mig och inte kunde njuta = ingen lust.

Vi hade dock aldrig sex när jag inte var sugen, eftersom vi sedan tidigare hade en deal att bara ha sex när båda vill, för att inte den andre ska behöva fundera på om man kanske "ställer upp".

Vi pratade om det till slut, jag förklarade att jag kände mig pressad. Vi kom överens om att låta själva akten vänta ett tag. Istället var vi mycket mer fysiska annars, låg nakna i sängen och kramades, smekte och masserade varandra och dushade ihop. Min man förklarade för mig att för honom var närheten viktigare än själva akten. Tidigare hade närheten stressat mig eftersom jag såg det som ett tecken på att han ville, och tänk om jag inte skulle kunna...så var den onda cirkeln igång. Nu när vi bara skulle ha närhet så blev det istället så att jag slappnade av och då kom lusten, och jag fick ta initiativ istället för att bara reagera på hans. Det tog bara någon månad så var allt OK.

Vet inte om något av detta hjälper dig, men det kanske kan inspirera i alla fall.

Jag tror att mina p-piller har tagit död på mycket av min lust. Vi hade inte sex på ca 1 år för att jag inte kännde någon lust. Har fortfarande inte så jättemycket lust men har bestämmt mig att det är dax att rycka upp sig för att vårt förhållande inte gå i krash.

Fea, det känns som om du skrivit om mig.

Fast vi är inte riktigt i mål ännu. Det blir en ond cirkel som är jättesvår att ta sig ur, just för att man sätter press på sig själv - sex är ju det naturligaste i världen, det måste vara något fel på mig som inte vill!

Att bestämma tillsammans att avvakta ett tag och sen hålla fast vid det är nog det bästa sättet att komma till rätta med problemet. Precis som Fea skriver koncentrerar man sig sen på att mysa, smekas, kramas, men utan att gå "hela vägen". Då får [jag] en chans att slappna av och hitta tillbaka.

Jag har också varit en mästare på "kan vi inte ta det lite senare", för att sen bli trött och inte orka. Där gäller det faktiskt för din sambo att lära känna sig själv. Jag har så smått börjat lära mig att slappna av och kunna strunta i alla de där sakerna jag har planerade. Ingenting står och faller med att jag gör allt exakt som jag planerat.

Men vi har långt kvar, och det går i vågor. Jag kan bara hoppas att min älskling fortsätter tycka att jag är värd att kämpa tillsammans med.