Jag har varit en skitstövel = otrogen

*jag e så vilsen att jag inte ens kan skriva svenska*

Jag är inte rädd för hårda ord, annars skulle jag inte ha skrivit här. Jag ber om hjälp för jag är vilsen.

Jag vet inte exakt vad som är fel.

Jag pratade med min bror som är en underbart klok kille och hans ord väger tungt. Han tyckte jag skulle satsa på sambon och inte göra något förhastat. På nåt sätt blev jag väldigt förvånad över hans svar, vad är det min bror ser som gör att han tror på oss? Jag frågade men han sa bara typ att vi funkar bra ihop.

Ja, det gör vi. Praktiskt sett funkar vi jättebra ihop. Men var är känslorna och attraktionen? Varför känner jag mig tom i vårt förhållande?

Är det här nåt man kan jobba på ifall det annars funkar bra mellan oss? ??

Frango:

Där slog du huvet på spiken! Jag e inte kär i min sambo..

Jag e lessen, jag vet vilka starka känslor det här väcker hos folk, otrohet. Otrohet är aldrig aldrig bra.

Nej, han vet inte det ännu. Det hände ganska nyligen och vi har inte haft någon chans att prata ännu.

Min sambo, vi e som kompisar, så känns det. Jag vet att om jag ens säger att jag har hånglat med den andra killen så är det slut. (För jag har kysst honom vid ett annat tillfälle och berättat det ärligt för min sambo.)

Fasiken, jag hör hur illa det här låter!

Det var jag som tog första steget att vårt förhållande skulle bli av. Han var oerfaren på det här med förhållanden.

Jag har förstått att ingen e en tankeläsare och blivit mer rak i min kommunikation, vad jag vill och behöver. Han har försökt bättra sig och köpt blommor då och då. Det låter ju bra, så vad är det då jag saknar? *undrar för mig själv*

I början av vårt förhållande mådde jag väldigt dåligt av och till. Det var mycket fokus på mig och mina känslor. Sambon stöttade så gott han kunde (han e inte så kapabel till att prata om känslor).

Nu mår jag bra men inte mitt förhållande.

Nej, jag vill absolut inte såra honom mer än nödvändigt!!! Han är en jättefin kille, min sambo, och jag e rädd om hans hjärta. *bildligt talat*

Nej det var inte under cocktailpartyt, då kändes det ganska så lugnt o stabilt mellan oss och vi hade våra gemensamma vänner som gäster.

Det här hände igår kväll. Den här andra killen är en kille från kursen jag har gått på det här året. Han har inte träffat min sambo och tvärtom.

Ja, det här var inte bra. Det här var ju det jag skulle hålla mig ifrån!

Ja, jag har en god väninna som jag skulle kunna bo hos. Bra idé, även om jag inte vet om det leder till nåt.

Min sambo är av den åsikten att tar man en paus och flyttar isär -att det e lika med att det e slut.

Jag försöker här i BT bena ut vad jag ska säga imorgon när jag och sambon kan prata.

Jag tror inte man kan lösa en dålig relation med att inleda en ny. Absolut inte. Det jag har gjort har förvärrat situationen.

Jag var säker på att nu måste jag lämna sambon (bäst för oss båda) tills brorsan sa att jag borde stanna kvar och försöka få vårt förhållande att funka igen. Då blev jag förvirrad.

Sambon e en FIN kille, det e han. Och vi funkar bra ihop, det gör vi.

Jag ska prata med honom idag.

nä, det e sant.

Åren innan det här året så såg jag inte ens andra killar än Min.

TACK för dom orden Granis!!!

Du anar inte hur glad jag blir av å få höra från nån som har vart i samma sits som jag.

TACK!!!

Nu är det slut. Vi har pratat och gråtit och pratat och gråtit.

Åtta år tillsammans, det känns jättekonstigt.

Jag undrar vad brorsan kommer säga när han får höra..

Jag e extremt snurrig och förvirrad just nu. Tankspridd.

Hela min värld e upp o ner nu, sover hos en kompis tills bostadsfrågan har löst sig.

Tack för din omtanke och God Jul!