Bara väldigt goda kollegor...
Jag har varit med om en liknande situation, inte med en arbetskollega utan med en granne. Det hände under mitt förra äktenskap, jag var mkt god vän med hans fru och våra barn var "bästisar".
Vi "klickade" redan första gången vi träffades, vet att det låter dö fånigt men det kändes som om vi var tvillingsjälar.
Vi umgicks ganska intensivt grannar emellan, hade mycket fester ihop osv. och det hände ofta att vi två hamnade intill varandra och hade "djupa" samtal framåt nattimmarna.
Ibland kunde det hända att ett ben dröjde kvar alldeles för länge efter att man "råkat" snudda vid varandra, en blick som uttryckte att den ville lite mer osv. - precis som du beskriver.
Men för mig var det på något sätt självklart att det aldrig skulle gå längre än till att just bara vara vänner så jag motarbetade "attraktionen" och vid några tillfällen tog vi två även upp och pratade om det. Han ville gärna gå ett steg längre, "prova på"....
Efter att vi hade känt varandra i tre år separerade jag och min man och då hamnade saken i ett annat läge - iallafall i hans ögon, inte i mina. Jag vill fortfarande inte gå bakom ryggen på en av mina väninnor, hur skulle jag ha klarat av att se henne i ögonen efter att ha inlett en affär med hennes man ??
Försök att ta det för vad det är, en flirt och ingenting annat. Du kan t.o.m kosta på dig att njuta av den uppmärksamhet han ger dig så länge den är "oskyldig", en flirt arbetskollegor emellan kanske börjar helt oskyldigt och är helt underbart just när den inleds men slutet brukar oftast bli "smutsigt" och inte alls värt allt det den orsakar.