Saknar min vän godis
Anna-Maja:
Det är så olika för olika personer. Hoppas verkligen att du hittar en metod som du trivs med!
Jag kan i alla fall berätta att jag körde lite av en "avgiftning" under 6 månaders period (då jag varken åt godis, bullar, kakor, glass, kaffebröd osv). Jag gjorde det inte ens vid fester och/eller högtidsdagar just för att bli av med suget helt och hållet.
Nu har jag dock gått tillbaka att äta godis vid en tidpunkt varje vecka (lördagar, men bara efter middagen). Jag har varit väldigt rädd att "åka dit" igen (tidigare åt jag c:a 300 gram/dag). Men det gjorde jag inte 
.
Till en början var jag helt säker på att det handlade om rent sockersug (att just jag var i större behov av socker än andra människor), men nu så här i efterhand måste jag säga att det för min del handlade mer om ett inlärt beteende att äta godis HELA TIDEN!
Jag har som sagt inte åkt fast, utan har en sund inställning till godis dvs. det är okej att äta sött ibland men inte varje dag och istället för mat.
Nu vill jag dock poängtera att det säkert kan vara så att en del människor aldrig blir av med sitt sockerberoende (vi är ju så olika rent fysiologiskt). Och jag menar inte på något sätt att mitt sätt fungerar för alla, men det kanske är värt för någon att prova med en kombinerad avgitning/omlärning.
Lycka till med sötsuget!
En sak till! Nu upplever jag inte godisätandet på samma sätt. Förut var det fyllt med dåligt samvete och ångest (+ att man blir slö och mår fysiskt dåligt av att äta för mycket socker). Nu väljer jag automatiskt sådant som jag verkligen tycker är JÄTTE GOTT och njuter till 100 % av det. Sötsuget i veckorna är borta.
.
.