Hypokondriker eller?

Ta med henne till en läkare. Hon har en sjukdom men inte den hon tror att hon lider av. Hypokondri kan bli bättre med hjälp, och det är svårt att lida av hypokondri för man blir aldrig tagen på allvar.

Du kanske skulle testa med att stjäla sladden till internet och säga att nätet är nere. Då skulle hon inte kunna föda sin fantasi med fakta från olika sajter och ni skulle ha tid att prata med varandra i stället.

Jag känner igen det där på mig själv. Jag är väl ingen hypokondriker direkt, utan mår psykiskt dåligt och på grund av detta så letar jag sjukdomar. Jag oroar mig för hiv, cancer, ms och andra sjukdomar när jag får eksem eller en bortdomnad hand osv.

Jag tycker att du ska prata med din sambo och fråga henne om det är något känslomässigt som hon bär på. Något som gör henne orolig för sjukdomar. Hon kanske mår psykiskt dåligt över något och det gör sig synligt genom denna hypokondri.

Stöd henne och fråga om ni ska gå till läkaren tillsammans. Låt läkaren ta prover på henne som en vanlig hälsoundersökning, då får hon svaret från professionella människor vilket kanske lugnar henne ett tag. Samtidigt kan ni prata med läkaren om hypokondrin och få hjälp.

Det är svårt att leva med människor som inbillar sig saker. Jag vet hur min sambo mår av mina problem. Det viktigaste är dock att finnas där som stöd, att försöka vara förstående. Lycka till!

Usch. Jag lider med dig.

Hon har onekligen psykiska besvär som hon behöver få hjälp med.

Min erfarenhet av hypokondriker är att de inte nöjer sig med läkarutlåtanden (efter en massa tester) som säger att de är fullt friska - läkarna kan ju alltid missa sjukdomar!

Utvärdera ert förhållande och analysera om det är värt att stanna kvar i. Man lever bara en gång, och ingen bör nöja sig med att leva i ett förhållande som inte känns bra. Det är ditt liv du kastar bort.
Om du anser att hon och ert förhållande är värt att kämpa för får du vara beredd på att det inte löser sig över en natt.

Är hon medveten om hur du känner inför hennes "sjukdomar" (för på något plan måste hon ju objektivt kunna se att hon har klagat en hel del över krämpor som egentligen inte har funnits där)?

Din sambo behöver professionell hjälp för sin sjukdom son inte är fysisk utan psykisk. Hypokondri är ett av de vanligaste tvångssyndromen och för det kan man behöva medicinering och kognitiv beteendeterapi. Så se till att hon kommer iväg till en kompetent läkare.

Jag känner igen mig själv, dock inte lika grovt men ändå.
Jag tycker ni ska prata med er husläkare för mig tog det stopp då jag hade fått hjälp geonm KBT (Kognitiv Beteende Terapi). Man får lära sig hur kroppen påverkas genom våra tankar. Det är helt otroligt vad våra tankar spelar roll för hur vi mår fysiskt. Får ni ingen hjälp genom husläkaren så kan ni om ni vill få ett nummer av mig till en privat men hon finns i Stockholm. Vart bor ni? Du kan svara här om du är intresserad så kan jag ge dig min mailadress.

Styrkekramar till er...(jag vet hur M2B har mått, nu i efterhand)

Hör av dig om du vill.

Kram

Jocsan

Hej
här är en till som känner igen sig, i olika perioder i mitt liv spökar detta med hypokondri men som någon tidigare sagt det är egentligen något annat som spökar och man "gör" det synligt med att vara rädd.
Försök och prata med henne och berätta hur detta påverkar er relation. Då kanske hon själv förstår hur hemskt det är och vill mer än allt annat söka professionell hjälp.

Jocsan, blev nyfiken, skulle du kunna tipsa mig om denna person. Då jag letar efter en kunnig person inom området, men hur mycket tar han/hon betalt? För mycket pengar har jag inte...

Lycka till

Jag har också lidit oerhört mycket av hypokondri och tvångssyndrom, men är helt frisk tack vare kognitiv terapi. Om ni bor i närheten av nån högskola eller universitet så kan man få gå hos en student som är på sina sista terminer på psykologprogrammet till reducerat pris. Jag skulle verkligen rekkommendera regressionsterapi också vilket hjälpte mig otroligt mycket med mina tvångssyndrom. Kolla in www.ajkon.se

Fino

Du kan maila mig på polarn123@yahoo.se så kan du få hennes nummer. Hon har en egen praktik inne i Stockholm och jobbar även som allmänläkare på min vårdcentral. Det kostar dessvärre 800 kr / timme men det kan det vara värt om man får hjälp. Man behöver kanske inte gå varje vecka.

Hör gärna av dig

Kram

Lägesrapport:

efter femtielva turer hit och dit så kraschade frugan häromdagen och jag fick henne inlagd på psyket. Tragiskt att se, men jag hoppas verkligen hon kan råda bot på all den oro hon bär omkring på. Oro för barnen, jobbet, semester, flygrädsla, spindlar, sin mamma, mig, åka bil utan barnkudde mm mm mm. dvs ALLT som går att oroa sig för...

Hon har ett heltidsjobb bara att kontrollera alla dessa kanaler så hon bara av detta drabbades av panikångest. Jag anade det tidigt men höll låg profil. Hon är fortfarande övertygad om att hennes problem är fysiologiska men jag är säker på motsatsen (psykiska). Hon går nu på Sobril och kommer antagligen få zoloft eller cipramil (ja, ni vet). Som ett led i detta är hon nu övertygad om att hon kommer förbli psykiskt sjuk hela livet. Usch vad jobbigt det är att se sin älskade tyna bort på det här viset. Om hon bara visste att det inte är någon fara med henne.

Dessutom har vi en greklandsresa den 24/6 som jag misstänker vi kommer få ställa in och få hela släkten mot oss. (60-årskalas i grekland). Varför i hel**e man nu väljer att ha sitt kalas där på en avlägsen ö mitt i ingenstans...

Hmm. jag har visst 2 användarprofiler...?

Ja, ja. Jag är pumpa AKA päronpung...

Och här är jag igen...

Bara så ni tror på mig...:)