Är det någon som är som jag?(långt)

Hej!
Jag har lätt för att börja gråta...vare sig det gäller avsked lr en film...lr egentligen vad som hellst!
Förstår han hur du känner det då?! Jag vet att en del tror att man bara spelar för att få uppmärksamhet!
Har ni setat å pratat om det? Så han förstår att du verkligen tycker att det är superjobbigt med avsked?

Det är jättesvårt med avsked och jag gråter ofta även om jag bara tar farväl för kortare stunder :? Däremot skäms jag inte för det och det hindrar mig ABSOLUT inte från att faktiskt säga hejdå till nära och kära. Tvärtom, om jag INTE får säga hejdå kommer det jobbiga inuti aldrig gå över.

Så nej, jag tycker inte du överreagerar så sett att du tycker det är jobbigt och gråter MEN livet är fullt av farväl och avsked, vissa för längre vissa för kortare perioder och man måste kunna tackla dem. Du kan inte fly varenda gång och låta bli att konfrontera, det gör ju inget lättare.

Jag kan förstå din sambos reaktion om du faktiskt uttryckte dig som att "det här var ingen bra idé". Du trashar hans förslag och hans förberedelser med en kort mening och det är väl inte underligt att han blir stött? Helt klart att han överreagerade men han kanske inte heller har lätt med sina känslor ;)

Min slutsats *garv*. Ni överreagerade båda två, ni uttryckte er dumt båda två och innan nästa gång kanske ni kan prata igenom vad som hände och skapa en plan för nästa gång:)

Och du, att skiljas är ADJÖ en smula...inget värre ;)

jag gråter jätteofta..tycker också att det kan vara väldigt jobbigt ibland samtidigt så tycker jag synd om de som aldrig visar några känslor alls

Hej Billa.
Han rusade iväg i ren ilska. Och jag gick efter och berättade att jag tyckte att det var så jobbigt. Men då pratar han i mun på mig och sa att " kan du inte kan tala om det i tid". Men då sa jag att jag tänkte att det skulle gå bra. Men det kunde han inte förstå.Han blev bara arg och han tyckte att han var den som var mest utsatt. Att han hade handlat tillbehör till köttet osv. Och jag tänkte att "aldrig mer jag vänder mig till honom igen". Jag kände att när jag vill ha stöd då finns han inte där för mig. Men tvärtom när det gäller ett bekymmer som gäller honom då ska jag finnas för honom och stödja och trösta. Jag kände mig uslare än uslast igår. Vet inte varför det känns så svårt med avsked. Men vännen sa "att det vet jag väl hur du är". Och när han sa så, då känns det inte så besvärligt längre då brukar jag lugna ner mig och det går ganska bra sedan. Men jag tycker att det känns konstigt att min sambo inte kan säga de orden utan tycker mest synd om sig själv, verkar det som. Jag börjar nästan inse att jag har kanske inte så mycket tillit till den här relationen med min sambo. Jag kände mig mycket sårad igår för att han blev arg på mig istället och att det var vännen som sa tröstande ord. Man undrar ju hur han fungerar. Jag har aldrig träffat någon som blir arg när någon är ledsen. Det är som du säger Billa, det gäller även när det är sorgligt och avsked på filmer. Men det är ju så jobbigt för att man är så här. Jag känner nästan som om jag skäms för mig själv.

Hej Ellte.
Jag ville ju inte förstöra hans idé. Men jag ville ju tala om för honom vad jag kände. Det är ju så svårt att finna de rätta orden just när man känner sig så här. Man är ju inte så klarsynt när man har den här känslan att man både skäms och tycker att det känns besvärande för andra. Jag tänker ju mycket på hur andra tänker om hur jag beteer mig. Det blir liksom en knäck på självförtroendet om man kan förklara det så.Men det beror nog också på hur man blir bemött, tror jag.

Det är ju det jag menar... Skäms inte, det är ju helt normalt :? Gråt för allt vad du är värd men göm dig inte för då blir det aldrig bättre.

Tack Ellte. Jag ska tänka på de orden. Jag skulle aldrig bli arg på någon som är ledsen. Jag skulle försöka trösta den istället och "lägga plåster på såren". Det tycker jag hör till. Känns väl lite jobbigt idag eftersom det blev så att det blev tyst och ingen pratade om det som hände igår. Jag vet ju inte vad som händer idag. Men självförtroendet är ju i botten rejält. Det brukar bli så efteråt. Tack för alla svar. Jag blev riktigt rörd att någon hade några inlägg.

Låt detta inte hindra dig. Även om du gråter så är ju en avskedsmiddag en bra idé. Du behöver inte varna din sambo innan, jag tror att det kanske är då det blir knasigt. Om du bara tar det som det kommer så har nog ingen problem med det!

Var modig och gråt!

Freddans fröken.
Så har jag aldrig sett det, att man är modig när man gråter. Jag har mer sett det som en svaghet.

Girly-girl:
Ja det är sant att det är synd om dem som aldrig kan visa känslor. Jag har tydligen väldigt lätt för det. Men önskar ibland att jag kunde stänga av det.