Hur vet man att han är rätt?

Aaaaahhhh... den klassiska frågan!!! Hur vet man att mannen man träffat verkligen är rätt?! Lustigt att du tar upp frågan, vi har diskuterat detta rätt intensivt bland mina kompisar nyligen. Jag ska berätta hur jag ser på det!

Jag har 3 längre förhållanden bakom mig (mellan 1 o 4 år, själv är jag 27 år idag) och i samtliga 3 förhållanden var jag så där lagom nöjd, ni vet man bara levde med... i samtliga 3 förhållanden frågade jag mig också hur vet jag att detta är rätt? Och jag frågade mig runt bland andra par, hur visste de att de hittat rätt? Vissa sa att det visste de inte, men de flesta sa att ja men det vet man bara. Jaha tänkte jag då.

För en månad sen träffade jag mannen i mit liv. Och jag kände inom en kort tid något jag aldrig känt förut dvs att jag hade hittat rätt. Det är en svår känsla att beskriva men för mig var det en magkänsla, något som kändes i hela kroppen. Som om alla pusselbitar föll på plats och jag kände mig...hel på nått vis. Jag tvekar inte en sekund att detta är mannen i mitt liv! Och jag kan också erkänna att han väldigt många av de egenskaper jag "sökte" hos min blivande man, men också att han är totalt olika mina 3 ex....

För att kära lite dubbelmoral... Du kommer förmodligen aldrig att träffa den man som till 100% innehar de egenskaper o sidor du söker efter hos din blivande man. Det är bara att inse att det alltid kommer att finnas sidor hos din älskade som du kanske inte riktigt tycker om/uppskattar (tex tanig, en som inte dansar, simmar etc). Å andra sidan, bör man verkligen stirra sig blind på sånt? Jag gjorde det misstaget att jag blåvägrade titta åt yngre killar "för de ska ju vara några år äldre = mognare" sånär jag nu fick reda på att min pojkvän var ett år yngre än mig så suckade jag högt. Men... det var redan kört egentligen, från första sekund jag såg honom. så jag fick snällt lägga mitt "krav" (dvs att han sku vara äldre) åt sidan o kasta mig in i livet igen. Vilket jag inte åångrar en sekund!!!

Så visst, överlag ska man väl försöka hitta en man som på ett ungefär motsvarar sina förväntningar, men man ska nog akta sig för att storra sig blind på dem också... man kan missa en hel del då!

Så mitt råd till dig är.... att gå efter din magkänsla! Känner du innerst inne att du vill vakna brevid denna man om 40 år? Hur viktigt är mannens fysiska egenskaper för DIG? Var ärlig mot dig själv; Vad känner du innerst inne?! Lev inte bar amed i allt som jag gjort i samanlagt 7 år av mitt liv, sist o slutligen hamnar man ändå i samma situation där brytning är det enda rättta...

Vad säger ni andra som anser er träffat "den rätta". Är det nått man bara vet som jag påstår eller kan det "växa fram"??

Kram o Lycka till!

Det vet man aldrig............ ;) Man får chansa.

ha,ha det låter nästan som min prins... Jag har också klurat på den frågan men slutade med det i sommras. Då lyssnade jag nämligen på radion där det var en gamal dam som ringde in för att gratta sin make på deras guldbröllops dag. Då frågade radioprataren nyckel frågan;

"Hur har ni hållit ihop så läge, hur visste du att han var rätt?"

Hennes svar kommer alltid att ringa i mitt huvud:

".... Det går ju alltid upp och ner, men när man har det tufft tänker jag på våra roliga stunder .... När jag luktar på min man VET jag att han är mannen i mitt liv, jag bara vet... "

Precis så känner ju jag för min kille, hans "lukt" berör mig Har säkert ngt m feromoner att göra.... Men genom detta VET jag att han är den rätta även fast han kan stinka ibland

*NasseLiten* : *asgarvar*, ligger nog mycket i det där! så Kickit; Gå efter lukten i kombination med magkänslan!

R&F (1/7 2006) Är du säker på det? Tror/anser du dig ha träffat mannen i ditt liv eller bara lever du med o ser hur dte slutar senare?

Hejsan!

Jag tycker att om allting känns så bra mellan er, och att era familjer går bra ihop, vilket är viktigt att dom gör. Inte roligt att ha svärföräldrar som inte tycker om en eller ens familj, och det är nog vanligare än man tror. Du låter som en lyckligt lottad kvinna. Sen, när det kommer till träning och dylikt, så är det ju inte omöjligt. Självklart ska ju inte du förstora brösten för att han ska börja träna. Men försök att prata om det, försök göra fysiska aktiviteter tillsammans, ta en promenad, följ med till gymmet kanske?!

Sen är det ju så att man älskar en person för hans inre, så det yttre är ju inte helt avgörande, men jag förstår vad du menar. MIn sambo har blivit en riktig soffpotatis sedan vi träffades, han hade magrutor (tvättbräda), nu har han en tvättmaskin där istället *ler* Men å andra sidan, så är han fortfarande lika charmig och snäll o go mot mig, och då anser då inte jag att det är något större problem med fysiken.

Lycka till!

Mja, för mig är det fysiska viktigt det med, det här med att vara vältränad. Jag attraheras INTE ETT DUGG av varken övervikt eller tanighet.

Om du attraheras av honom så kör på, men om inte attraktionen finns där (och han inte vill jobba på det, dvs tex börja träna) så kommer det nog inte att funka i längden...

Folk har väl olika krav?

Min nye goa pojkvän har fått mage (han var mer vältränad några år innan vi träffades), inte så sexig idealkropp men han är så goooo.

Hans inre egenskaper kompenserar med fullo allt annat fysiskt. Dessutom är det ju bara att vi peppar varandra att gå till gymmet/röra på oss etc. ;)

Nilla2005:
Naturligtvis tror jag att jag har hittat rätt. Vi ska ju gifta oss. Men man kan ju aldrig vara 100% säker. Men min mage säger att min M2B är den rätte.

Åh, så glad jag blir över alla dessa svar!

Det här blir ett virrvarr av motsvar till er alla.

Utseende är inte allt, men inte heller inget. Vi har båda kommit överens om att börja träna så jag hoppas att vi kommer kunna attrahera varandra rent fysiskt och mer framöver. Han är kort och liten, ibland känns det som att krama en kvinna eftersom han är lika stor som mig, det skapar obehagskänslor i mig :I lite jobbigt kan jag lova.

Saken är den att vi blev presenterade för varandra. Det är ganska fånigt egentligen, men jag känner det som att det hela var uppgjort, allt som återstod var att bli kära. Däremellan fick jag höra ifrån alla andra hur bra han var, vilken fin kille, etc. Med den här pressen tänkte jag mer än jag kände, och den här pressade, tvingade känslan att stanna kvar hos honom poppar ibland upp även om jag nu är medveten om hur det hela ligger till och uppmuntrar mina känslor att sticka fram.

För jag älskar honom. Det gör jag. Men samtigit har jag aldrig känt mig så låst i ett förhållande, så fången, rent mentalt. Jag MÅSTE stanna, för han är en SÅ BRA KILLE.

Det är han dock. Den finaste människan jag känner. Så omtänksam och kärleksfull och sexig. Så jag är ju egentligen dum, men hjärtat måste ju få vara med!!

Nu lutar det åt att vi ska flytta ihop. Samtidigt känner jag såhär och sneglar ibland på vackra, tränade, fräscha killar och undrar, hurdan är han? Men jag vet innerst inne att min kille är det bästa som hänt mig, men det liksom... det känns så tvingat.

Vet någon hur jag ska göra? Jag är så trött på att intala mig själv att det här är rätt, jag vill bara känna det för en gångs skull!

Åh, nu blir jag gråtfärdig.

Det här med dansen... jag ÄLSKAR att dansa. Jag vill ha en man som bjuder upp mig och som kan föra mig.

Och att bada. Jag badar varje dag hela sommaren, i vilket fall tills jag träffade min kille. Båda dessa somrar som passerat har vi knappt badat, eftersom han inte är intresserad. Istället har vi varit bleka och suttit inne i en svettig stad.

Han har börjat förändras och ta efter mig, men jag känner mig ändå frustrerad. Han är så stillasittandes, han tar verkligen lusten ur mig när han inte är ett dugg intresserad av att UPPLEVA saker.

Hjälp?

:(

Tror inte att det finns någon som är perfekt. Den perfekta killen finns nog inte. Men om hans plus sida övervägen hans minussida och du känner att du inte störs förmycket av någon av hans minussidor så satsa. Sedan beror det på om du älskar honom och är kär i honom. Man kan inte heller bara fokusera på det praktiska. Även om era familjer funkar bra ihop så är det inte de som ska gifta sig och leva ihop utan det är ju du som ska det. Har du lust att dela ditt liv med den här killen? Det är endast du själv som kan svara.