E-tuna!

Jodå, det gick bra. Mannen blev nervös och flamsig och ungarna sprang upp i predikstolen, men allt gick bra. Vi övade att gå i altargången och läsa löftena och hålla i ringarna och fick veta var alla skulle stå. Känns dock fortfarande overkligt och lugnt, men jag kommer att bli så nervös!!!! Oaaahhhh!!!!!

Hahahahaha...det låter ju hur kul som helst!!!
Vad tror du kommer göra dig mest nervös?
Har du någon obehagskänsla/skräck inför vigseln eller festen?
Har du i sådana fall någon strategi eller teknik?

Inga skräcker - inga strategier! Kommer bara att bli nervös och skakis, helt enkelt. Lite oroar jag mig dock för hur det ska gå med barnen, vill inte behöva springa efter dem...
Är du orolig? Ska dina barn fortfarande sjunga? Det kan ju ändra sig när det börjar närma sig och de inser allvaret...

Mina tjejer är otroligt modiga...dom sjunger och uppträder ofta själva på talangjakter i skolan...Ingen blyghet där inte!Men,men man man vet ju aldrig...isådana fall tar våran vuxna sångfågel över...
Min största oro är att jag är så väldigt lättrörd...jag har bestämt mig för att lyssna med ett halvt öra när folk håller sina tal!
Jag vet...det är ingen ultimat lösning men vad ska jag göra???Föreställa mig dom nakna?

Nej, inte nakna! Snälla! Lyssna och gråt istället, ingen kommer att tycka det är konstigt - bara vackert! :)

Näääää....det kommer dom nog inte....JAG kommer ju inte att bli vacker på flera dagar!!!
Det blir ju puffsigt o pluffsigt o svullet precis överallt

Vad spelar det för roll? Du är ju gift och behöver inte göra dig till längre! :) :) :)

Hahahahaha...det har du rätt i!!!
Jag tänkte bara på alla papparazzifotografer som är där! Man vill ju se snygg ut på bild

...kommer om en stund...ska bara checka av almanackan och avprickningslistorna.
NU när det passar gubben, vill säga...kommer snart!

I´m back...for now...

Vi beslöt oss att vänta lite tills "barnen" gått o lagt sig...för många viljor av det kvinnliga könet,,,