• Sporty spice

    Ätstörningar...

    Är det någon som vet vart man kan vända sig om man har ätstörningar? Jag har inte anorexia eller bulimi men jag har ett jobbigt och påfrestande förhållande till mat och träning och känner att jag därför behöver hjälp. Tacksam för svar!

  • Svar på tråden Ätstörningar...
  • pickolina

    Hmmm, om man inte har allvarliga problem så är det enda jag vet att söka privat... Dvs till en terapeut som specialiserat sig på ätstörningar.

  • NamNam

    Om du går till vårdcentralen och berättar om dina problem är det möjligt att du kan få en remiss till en dietist, men det avgör ju allmänläkaren.

  • Nean82

    En del städer han ätstörningscentrums eller vad mans ska kalla det. Hör efter med ditt sjukhus så kan du kanske få träffa en läkare som skickar dig vidare.

  • Mitt lilla hjärtegull...

    Stockholms Centrum för Ätstörningar (SCÄ)
    08-672 00 25 (växeln)
    08-672 44 00 (reception)

    Adress: Wollmar yxkullsg 27
    118 50 STOCKHOLM

    Ta hand om dig vännen....

  • Mitt lilla hjärtegull...

    Naturligtvis skulle inte smilegubben vara där.. utan en parantes. Förlåt..

  • pickolina

    Ja, försöka ska man alltid men det är svårt att få hjälp... Inte ens alla som är riktigt sjuka får hjälp!..

  • Sporty

    Hej och tack för svaren! Som du skriver Pickolina, tror jag också att det kan vara svårt att få hjälp så länge det inte är akut. Jag är rädd att jag ska få ett hånskratt i ansiktet eftersom det inte syns på mig att jag har problem. Jag är normalviktig och varken svälter mig själv eller stoppar fingrarna i halsen. Det jobbiga är kaoset som finns i mitt huvud, och det syns ju inte...

  • pickolina

    Sporty

    Jag förstår orecis, jag sitter i samma sits själv... :(
    Du ska inte ge upp.. Kanske kan du få prata med vårdcentralens kurator, det kanske kan räcka, även om de inte är specialiserade... Det finns som sagt hjälp att få men oftast måste man söka privat om man inte är akut sjuk och det kan kosta en hel del...

    När jag var yngre så gick jag i samtal i södertälje, hos anorexia/bulimia-föreningen där. Hon var känd över hela landet, jätte duktig... Det kostade "bara" 100-200:- åer gång, vilket är snuskigt billigt i sammanhangen... Vet inte om de finns kvar eller om du bor så att du kan ta dig dit men....

  • Mitt lilla hjärtegull...

    Du kommer inte att bli utskrattad. Man behöver inte se ut som ett skelett och kräkas för att ha en ätstörning. Det är hur ditt förhållande till mat och träning ser ut som avgör. Det finns så många olika varianter på ätstörningar, varje person har sitt sätt att utöva den. En del kräks en del inte. Vissa svälter för att inte gå upp medans andra tränar bort kalorierna. Det alla har gemensamt är att de måste få hjälp och du är en av dem vännen.. Så sök.

    Sköt om dig..

  • pickolina

    Mitt lilla hjärtegull...

    In a perfect world!
    Så ser inte verkligheten ut. MÅNGA blir nekade hjälp med sina ätstörningar för att det inte är akut.

    Sporty spice

    Här kan du kika på föreningen som jag skrev om tidigare: www.anorexiabulimia.org/typo3/index.php

  • Mitt lilla hjärtegull...

    Pickolina.

    Vad jag svarade på va att hon inte kommer att bli utskrattad... resten verkar både du och jag ha erfarenhet av.
    Sen ser ju som sagt var vården ut som den gör..sitter just nu och väntar på att dessa semestertider är förbi så att man kan forsätta behandlingen. Fattar inte va de får den iden om att man inte behöver hjälp även under semesterna.. nåja.. det är en annan diskussion.

    Allt ska ju utredas men det viktigast är ju att hon tar kontakt så att hon har möjlighet att få hjälp. Hon blir ju garanterad utan om hon inte söker så det är ju första steget. Förhoppningsvis får hon tag i en vettig person som får in henne i systemet iallafall.

    Massa varma sommarkramar till er..

  • pickolina

    Mitt lilla hjärtegull...

    Oki, då hänger jag med... :)
    Ja söka ska man absolut alltid göra och jag tror knappast heller att någon skulle skratta... det är ju ett allvarligt och jobbigt problem även om man inte är akut fysiskt sjuk.. :(
    Det här med sommaruppehåll är ju ett fenomen... Jag är sjukskriven och går i terapi och har alltid "sommarlov"... Min psykolog sämtade o det och sa att det är lustigt, blir man sjuk i feb så får man en sjukskrivning på 2v men blir man sjukskriven i början av sommaren så så får man en sjukskrivning på 3mån... *s* Lite överdrivet då men... me det är klart, de måste ju lösa semstertiderna på något sätt de med. Akutvården hålls ju öppen även under sommaren.

  • Mitt lilla hjärtegull...

    Samtidigt så känns det inte som om det är akut när man levt med skiten i över 4 år. Lägger man till hur länge man hade tankarna innan så kommer man upp i 10 år och då känns det bara fånigt att söka akut nu på sommaren.
    Visst ska läkare och vårdpersonal ha semester men samtidigt så känns det bara så förnedrande att de kan njuta av ledigheten men när fasen får vi ledigt från vara tankar och njuta som andra???

    Vart bor du någonstans?

  • pickolina

    Mmmm, vet vad du menar... Mina ätstörningar började i mellanstadiet och jag är nu snart 29... :( Så jag har levt med det i över 15år... Det är dock inte därför jag är sjukskriven eller går i terapi.. Jag försöker bearbeta de djupare grunderna. Ätstörningen är ju ett symptom.

    Bor i sthlm...

    Förstår vad du menar.. Akutvården är ju något helt annat än den vanliga vård man får, så det söker man ju inte direkt om det inte är akut. Sommaren kan ju vara riktigt tung när man går en så lång tid utan hjälp men samtidigt så ser jag det som något positivt. Man blir tvungen att försöka klara sig på egen hand och prova sina vingar så att säga + att man kan slappna av och vila från terapin och resten av alla krav som man lever med resten av året. Som vilken semster som helst... Blir det för jobbigt har man ju möjligheten att söka akut.

  • Sporty

    Nu har en strimma hopp väckts! Jag har fått tid hos en läkare imorgon, så får vi se vart det tar vägen efter det. Ätstörningarna påverkar ju andra saker i tillvaron också, som ni som är drabbade vet, och därför känns allt allmänt jobbigt just nu. Därför blev jag glad nu när jag har tagit ett första steg mot att göra något åt det.

    Tack för era uppmuntrande ord!

  • Mitt lilla hjärtegull...

    Va bra att du vågade!!!!!

    Det är sant att ätstörningar påverkar allt annat oxå.. i allra högsta grad. Det är ju så att om man inte äter och kroppen inte får det den behöver så blir man deprimerad av bara det. Hjärnan kan inte arbeta utan mat... hele kroppen behöver mat, sömn och vila och utesluter man något så är det inte så konstigt att man mår dåligt om man tänker efter...

    Jag är jätteglad att du ska få prata med en läkare.. som sagt så får du se vad som händer efter det men du har tagit ett stort steg på väg.

    Massa kramar till dig..

  • Sporty

    Hej! Här kommer en uppdatering. Jag fick prata med en bra läkare som var förstående och gav råd osv. Jag fick en remiss till en samtalsterapeut som jag ska få gå och prata med. Det är inte enbart ätstörningarna jag brottas med utan även annat som förvärrar ätstörningarna, t.ex. höga krav på mig själv, svårt att slappna av, stressar och pressar mig själv för mycket osv. Så nu känns det bra att jag har sökt hjälp, och faktiskt FÅTT hjälp. Jag kan ju tillägga att ingen skrattade mig i ansiktet som jag trodde de skulle göra. Ha det bra allihop och ta hand om er!

  • pickolina

    Vad härligt! BRA att du sökte. Det där med höga krav osv osv är ganska klassiskt för människor med ätstörningar.. Ätstörningar är väl nästan aldrig så simpla så att de handlar enbart om mat/äta eller ej osv... Hoppas du får ordning på allt nu! *kram*

  • tattar-Emma

    Underbart! Ortorexi (om det är det du har) är inget att leka med!

  • *Lilla M*

    Hej!
    Jag blev friskskriven från anorexia i maj i år! Jag vet hur tufft det är att bli fri från sina ätstörnings-demoner! Men livet är så mycket underbarare utan dem, även om det ibland kan kännas som att tvångstankarna och ångesten är det enda trygga man har.

    Det finns bra vård att få! Jag har gått både på Serafen (Stockholms centrum för ätsörningar) och på anorexi-bulimi mottagningen i Göteborg (Drottning Silvias sjukhus)- båda var fantastiska!!

    Lycka till alla som kämpar!

Svar på tråden Ätstörningar...