Summan av allt

Nu har jag publicerat foton från vår lägenhet. Stålis - helt klart en urbanare utsikt... men mysig ändå.

gemligheter.blogg.se/

Hej på er! Första dagen i skolan kändes så bra! Jag hade turen att hamna i en liten klass, bara 9 elever till skillnad från de traditionella grupperna på 25-30 personer. Mitt intensiva pluggande hela helgen gav dessutom resultat, jag gled rätt smärtfritt in i gruppen som redan läst en hel termin. Men oj alltså, kinesiska är SVÅRT! Mina enstaka fraser bleknar jämfört med de långa haranger mina lite mer försigkomna klasskamrater häver ur sig.
Lärarinnan är ung och superentusiastisk; schemat är finfint och jag fortsätter att hänga med den trevliga tjejklicken - idag gick vi till Starbucks där två killar anslöt sig, en amerikansk landskaparkitekt och en egyptisk kille som jobbar med textiler (som så många andra här).

Sen linkade jag hem genom ösregnet (lyckades stuka foten eftersom jag var sen i morse och envisades med att ha mina nya platåskor, livsfarligt med tanke på den guppiga vägbeläggningen här) och träffade ytterligare en väninna som jag suttit och fikat med här, i vårt sköna vardagsrum. Latte, dofljus, Beth Orthon på stereon... ja, nästan som hemma. Temperaturen och vädret likaså.

Men alltså kan mitt onda inte försvinna från foten snart, jag blir galen... och på fredag ska vi gå på bröllop och jag måste vara FIN i mina nya platåskor.

Lapinette, jag gillar sextiotalslägenheter, er låter lite som vår på Kungsholmen fast större (vi har en 2:a på 68 kvadrat) och dubbelt så dyr ;) , vår byggdes visserligen på trettiotalet men bägge erorna (funkis resp. sextiotal) brukar ha smart planlösning med massa dold förvaring.

Våningen här är heeelt annorlunda, möblerna är bulliga och tantiga och jättebekväma, vi har inte valt dem själva men tycker att de passar bra i miljön. Framför allt gillar jag att det ser så kinesiskt ut, jag tror på att försöka bo "platstypiskt" när man har möjlighet.

Brud Juni, liksom din väninna i Malaysia pluggar jag stenhårt OCH jobbar, men känner mig ändå helt klart som en lyxhustru, kanske helt enkelt eftersom jag upplever mig priviligerad. Mannen och jag pratade om detta under en av våra kvällspromenader: Fördelen med att bo i ett land där det verkligen inte är någon självklarhet att man har det bra, är att vi för första gången i vårt liv verkligen kan inse hur lyckligt lottade vi är, och njuta fullt ut. Och det tror jag att det flesta av oss här på tråden har gemensamt.

Kram, G

Aj aj foten aj :( Stooor bulle.

Det finns en blogg som heter "how to walk in high heels". Det där är väl nada problem! Vad jag vill veta är how to walk in high heels, with a strained ankle.

Lapinette igen: Vad har ni för utsikt?

Stålis, jag har typ nåt glapp i huvudet, kan inte för mitt liv komma ihåg de kinesiska orden även om jag rabblat dem för mig själv flera hundra gånger, i flera dagar. De låter ju likadant allihop. Mannen behöver bara höra dem två - tre gånger, sen minns han dem. not fair.

Hej darlings, det är min fot som får skriva nu, den är så stor att den liksom tagit över nu.

Mannens kostym blev fantastiskt fin! Så nu har han fortfarande bara en enda, fast beroende på att han tycker att alla de gamla sitter illa. Skräddarsytt ger tydligen den effekten.

Andra skoldagen var både bra och dålig, bra för att det är så kul och klassen är så festlig (speciellt de två turkiska killkompisarna som är 34-åriga tonåringar med bedrövligt uttal men enormt självförtroende), dåligt för att JAG är det. Fattar typ... nada. Och det är inte så konstigt när de andra har läst mellan sex månader och ett år, jag har alltså bara läst TVÅ månader. Men jobbigt likafullt att sitta där som ett ufo.

Lapinette, förstår att du vill flytta in nu nu nu! Men oj vad mycket ni har att se fram emot! Rosévin på er balkong... eller på någon av uteserveringarna. Promenader vid Karlbergskanalen. Mmm.

Här är riktigt kallt nu, krispigt, höstlikt och doftande av våt mull. Faktiskt! Kan inte förstå hur snabbt det går. Plommon överallt i butikerna, och päron. Löv på trottoaren så man får se upp så att man inte halkar.

Brud juni, du är SÅ duktig. Själv slank jag över gatan i morse till vulgo-hotellgymmet och lyfte lite skrot, i det spöklika heltäckningsmattelandskapet. Med regnet trummande mot rutan var det riktigt trevligt. Och när jag kom hem var vår darling ayi (städerska - strykerska) kvar, så vi pratade en lång stund på kinesiska. Hon lärde mig vad tallrik heter på shanghainesiska respektive beijingdialekt och jag lärde henne vad det kallas på engelska.

Nu ska jag gå och lägga mig för skolan börjar som vanligt tidigt i morgon. och med klumpfoten i släptåg behöver jag gå hemifrån fyrtio minuter innan, istället för tjugofem.

Kram, G.

Brud juni, prova! Bara då vet man om det är "WOW!" eller bara... ok. Eller inte alls.

Min dress såg som sagt helt oansenlig ut på hängaren, en spetskorv, hade expediten inte insisterat så hade jag aldrig provat den.

Och jag behövde bara prova två olika klänningar, visste direkt ;)

Kvällskonversation i Casa Gemma:

G: - Ska jag förhöra dig? Jag kan massa nya glosor, jag kan lära dig dom.

M: - Öööh... shoot.

G: - Vad heter "glömma"?

M: (kompakt tystnad).

G: - Tänk på... brudklänning.

M: - Wang!

G: - Jaaa! Man får inte GLÖMMA brudklänningen! Och nästa då: "Skriva".

M: - ...

G: Okej, en FRANSK ledtråd nu. "Bajsa."

M: Xie! (uttalas shie).

G: - Alltså man blir ju riktigt stolt.