Mlu: Jag bodde på Hampstead HIghstreet vid Café Rogue, finns det kvar? Brukade äta middag på Haägen Dasz ;) Huset var en gammal traditionell villa som jag delade med en drös studenter från hela världen, hyran var skyhög med tanke på att rummet var på 12 m2 och ventilationen bestod av ett hål i fönstret, men jag var så lycklig över min lya!
Cedergrenska låter ståtligt, har bara sett skylten.
Och fellow lyxchix, just nu skapas historia, nu sker det orimliga: Klockan är halv tre och min make är på väg hem! skälet: Han vill ha tre timmar på sig för att göra sig fin inför chefens bröllop ;) Ayin (städerskan) har strukit hans skjorta och blankat skorna, själv tänker jag helt sonika gömma mig bakom hans lysande uppenbarelse, med min dumma klumpfot.
Åh, och det började en skojig kille i klassen idag. Edward, en otroligt snygg (okej då, inte skojig, SNYGG) ung man från Great Britain. Med den i särklass snobbigaste accent jag nånsin hört, skönt nonchig attityd och GRÅ TRÄNINGSSTÄLLSBYXOR SOM HÄNGDE I GRENEN.
Jag har sagt det förr, men jag lever för kontraster.
Kunde inte låta bli att damma av min gamla cockney, femton minuter in i konversationen kunde han fortfarande inte tro mig när jag sa att jag inte var från england ;) Jag har alltså fånigt lätt för uttal, det gäller även kinesiska MEN så svårt att minnas orden, jag kan höra dem tvåhundra gånger och de slinker ut genom det andra örat lika många gånger.
Stålis: Dagens glosa: "feichang ku". Betyder "jätte-cool".
Och... när det gäller fejkpengar får man helt enkelt se upp så att de inte byter ens pengar, alltså ponera att du sitter i en taxi, ger en äkta hundring till taxichauffören som i smyg byter den mot en falsk, utbrister "den här vill jag inte ha! Den är falsk! Du får ge mig en annan!" och tvingar en att "ta tillbaka" den falska sedeln. Liksom... vad gör man? Nä, man får ha ögonen med sig och undvika att betala med stora pengar om man inte är på nåt stort ställe.
Nu ska jag sova lite framför det enda sevärda på TV just nu: Austrailensiskt barnprogram.
Trollis: Vår lägenhet är superbekväm, bäst av allt är vårt hembiträde, hon är helt underbar. Hon märker allt, jag hade omsorgsfullt tvinnat mannens skrynkelskjorta till en liten boll och virat in den i en handduk för att få till det rätta skrynklet, sen gömde jag den högst upp på en hylla som hon borde vara för liten för att nå. Men hon upptäckte den ändå, drog (förmodligen) fram en stol, pillade ner paketet och strök skortan! Så gulligt. Sen tog det tre dagar för mig att tvätta, tvinna och lagra skjortan (i en låda längst in i garderoben). Åh vad jag ska sakna henne en dag.
Trollis igen: Vill, vill, vill se dina bilder.
Och... nu känner jag faktiskt för att gå på bröllopsfesten. Chefen har hyrt en anrik restaurang / nattklubb med terrass som har grym panoramautsikt över flodpromenaden The Bund. Och mmmm. Moêt (i hope).
Kram, G
