Summan av allt

Fick just veta av min mamma att en av mina bästa kompisars gård brunnit upp. Alla hästarna dog också. Det stod i tidningen.

Det där var hela hennes liv, och nu är allt borta.

Vad säger man?

Tio hästar ungefär... och sov inte bra inatt.

Men nu har jag kommit tillbaka från en långlunch i solen med en ny, supertrevlig väninna (juristutbildad expatlyxfru från Stockholm) och ska klämma in några timmars råplugg innan det bär av mot min lilla champagnemingelsession med ett gäng svenska karriärskvinnor (minus jag själv då) i min ålder. Det fåtal jag träffat är supertrevliga. Det blir nog bra.

Stålis... måste erkänna att jag aldrig kom iväg till konsulatet för att rösta. JAG ÄR EN SÅÅÅ USEL MÄNNISKA! Skäms som en hund! Här bor man i en diktatur och så RÖSTAR MAN INTE, som kan! Visst hade jag nystukad fot och det var skyfall hela tiden, plus första dagarna i skolan, men ändå. Lama ursäkter.

Stålis igen: När jag var journalist gjorde jag en del undercover-reportage i just porrbranschen. Otroligt spännande. En av aktriserna var sedan min absolut bästa väninna i flera år, men nu har hon gått och blivit "respektabel" (författare) och då vill hon absolut inte ha nån kontakt med mig längre. Antagligen vet jag mer än hon är bekväm med... synd för det var nog det jag beundrade henne mest för, att hon i alla avseenden stod för vem hon var och, ja, hade grymt genomjobbade värderingar.

Utvandraren: Skälet till att jag nämner just detta slott är att det, baserat på det lilla jag "känner" dig, borde vara helt perfekt. Vi tvingades med sorg i hjärtat välja bort det eftersom det var för litet. De tar nämligen inte emot mer än 45 pers för att - citat - "i annat fall skulle vi behöva sänka vår kulinariska standard".

Slottet ligger i underbart vackra Amboise, med utsikt över en makalös dal med bokskog. När vi var där, var det sommar, men på hösten är det flammande färger. Trädgården ligger i terrasser med swimmingpool och grönsaks- och fruktträdgård där man odlar de flesta av ingredienserna själv (allt är ekologiskt). Matsalarna har en sprakande brasa och fantastisk 1600-talsinteriör - det är ett gammalt jaktslott. Alla de 19 hotellrummen är otroligt fina om man gillar den pampiga, traditionella stilen med himmelssängar och medaljongtapet.

Innehaverskan var bäst av allt, engagerad i varje detalj, nästan andäktig.

När man haft middagen flyttar man ut i en liten grotta som ligger insprängd i berget (om jag inte minns fel), med halogenspotar i taket. Här kan man dansa hela natten lång.

Vill understryka att jag alltså inte haft någon fest här, men av de 19 slottsägare vi mötte (efter att ha vaskat bland cirka 150 alternativ) var hon i särklass proffsigast, tillsammans med "vår" samt innehavarna av ett annat gigangiskt slott (det var i sin tur för stort).

Här är länken till Chateu De Pray:

www.chateaupray.com

En till grej: Tror inte att de har Droit de Bouchon, för vi valde bort alla slott som har det. Man vill ju kunna fixa eget vin utan att behöva betala straffavgift.

Yes, jag gillar den klassiska tiffanysettingen... håller med dig utvandraren, den är sagolik. Visste inte det där med att man kan byta upp sig när det gäller stenen. I nuläget känns det som om det finns en optimal storlek för mig som passar min hand, på lite drygt en carat.

Men man lär ju inte bli smalare med åren ;)

En annan hemsida för samma slott:

praycastel.online.fr/

Lapinette: För mig är du ett lysande undantag i dagens, som du själv säger, jeans-gympaskoifierade samhälle. Jag är nån sorts mellanting, går helst i klänning eller kjol och gympaskor... dessvärre gillar jag ju fashion också och då blir det högre skor, med förödande konsekvenser (läs: stukningen!)

Lapinette, sammanfattningsvis: Tu est une vrais femme. Moi... un peu moin. Men en saftig tiffany skulle hjälpa upp situationen väsentligt. Är säker på att den gifter sig utmärkt med gympaskor (jag tjatar ju om detta med kontraster ni vet).

Lapinette, tack, det mås bättre! Känner mig svettig och otymplig när jag inte kan skutta runt som vanligt, jobbigt! gick till jobbet i morse men shit vad man måste tokstirra i marken, betänk att hela stan är en byggarbetsplats.

Vilka fina slott!!! Lapinette, när vi var i provence bodde vi typ i folks ladugårdar (passade budgeten bättre), men det var mysigt ändå.

Utvandraren, vi kollade bara i loiredalen eftersom vi skulle gifta oss där (plus att det är den slottstätaste delen av landet). En fördel är dessutom det går direkta TGV från Charles De Gaulle som tar en dryg timme...bra när så många gäster kom från Sverige.

Lapinette igen: Stövlarna blir för mig nästa steg. Dels kan jag stuva ner bandaget utan att det syns, dels är klackarna bredare och stadigare. Kanske redan ikväll... hmmm... fast det blir nog gympaskor ändå.

Utvandraren: Jag känner av någon anledning ringa sympati för dina ring+jeansproblem ;) Men jag förstår vad du menar.

Nej förresten. Skulle med glädje krafsa runt en kvart varje gång jag behövde få tag på husnyckeln.

Utvandraren: Vi fick pris för hyra av hela slottet (alla rum) i ungefär ett dygn... kommer inte ihåg hur mycket men det var OK prisvärde. De kan dessutom åta sig att fixa allt från bil (finbilen alltså) till frisör och smink på plats osv.

När det gäller priset minns jag som sagt bara att vi typ... inte dog. Men det är klart, priset per gäst är relativt högt med den kvaliteten och omsorgen. I gengäld var det förvånansvärt svårt att hitta slott utan plaststolar och "räkpyramid på sin bädd av majonnäs-ananas".