Äntligen fredag del 7

Nä, det är faktiskt riktigt svårt.
Fast i år har vi funderat på att åka iväg nånstans över jul, istället för julklappar. Fast vi vet inte vart än, borde väl vara dags att bestämma det snart

Nån som vet hur det är i London över jul? Helt hysteriskt? I min fantasi så är det så där engelskt-trevligt som det kan vara i filmer, med körer som sjunger christmas carols lite här och var och trevliga människor som önskar varandra god jul när de möts på stan (och julrea i klädbutikerna i mellandagarna ).

London över jul kanske helt enkelt är bäst i fantasin?

London säger du... Trevligt! Tror nog att det risk för hysteri dagarna innan, men själva julhelgen är nog himla trevlig.

Hur länge tänkte ni vara där?

Fast å andra sidan är London dyrt. Rom kanske?! ApG kanske har nåt tips?

Hur länge stod ni i kö förresten? Vi har precis börjat med 30000 (nu överdrev jag lite) olika prover som ska tas enligt ett strikt schema. Har en känsla av att det här är bara början, eller hur?

Jag tror faktiskt inte jag har hört talas om någon som stått längre än oss i kö så låt dig inte skrämmas nu för det här är extremt: 2år och tre månader.

Våran utredning var inte så komplicerad eftersom vi visste att felet låg hos mig. Men maken fick förstås lämna prov oxå och på mig gjorde de en titthålsoperation eftersom det gått mer än tio år sedan min senaste magoperation.

Vi hade väl tänkt stanna utomrikes i en vecka eller så.

ApG var är du??? Behöver tips på nånstans som är trevligt att åka en vecka över jul!

Oj, 2 år... Då är jag... 37... Jaja, inte dödsgammal iallafall...

Det som stör mig är att de inte vill berätta mer än ett steg i taget, förstår du vad jag menar? Jag vill veta hela processen på en gång, inte gå och fundera på vad som händer längre fram. Man kanske ska ta upp det med läkaren? Jag vet inte heller om jag är helt nöjd med läkaren ifråga, jag tyckte han var lite... Speciell... Äsch, det kanske är jag som är lite överkänslig.

Ta upp det med dom! Det är så frustrerande att gå runt och va oviss om vad som ska hända.
Jag grämer mig själv över att jag alltid missar att fråga om saker när jag är på Sahlgrenska, och ringa kan man glömma för det är alltid lång telefonkö.
I fredags glömde jag fråga om det fanns nåt jag inte skulle göra efter äggåterförandet, så nu vågar jag knappt röra mig . Känns som jag överreagerar

Jag skulle också vara supernervös. Tror det bästa är att bara ta det lugnt, men det är ju lätt att sitta här och säga.

Jag tar det ganska lugnt. Ser det som ett läge att slappa lite