När märker man av att man är...GRAVID???

Klart hon gör!!!!!!

men du får skriva välllldigt tyssssst på tangenterna. Annars kanske hon misstänker något. *knappar tyst tyst på mitt egna tangentbord*

FruLLan, helt ärligt nu måste jag fråga dig en sak.

Hur gör du för att klättra upp från det där hålet som man hamnar i när det aldrig fungerar, gång efter gång efter gång???

Hittills tycker jag det känts hyfsat ok trots allt. Blivit ledsen ja, besviken ja, frustrerad ja, arg ja.... Men nU nu käns det nästan som om jag är redo att liksom ge upp!

Och detta trots att jag VET att vi inte hållit på så himla länge eller så. Egentligen. Men det är som om energin liksom pustat ut..... :(

Jag tycker just nu att det känns rätt hopplöst faktiskt.

Kanske har man helt enkelt inga bra ägg i korgen?
Kanske är de redan vändstekta hela högen? Eller bara någon jädrans omelett?

Hela brunchmenyn liksom!
Äggröra och frukostkorv, hm? Plötsligt inser man ju varför det inte riktigt vill fungera...

Lycka till med gröten mindre!

Men jag avråder starkt från att köra simtest i gröten!!!!!!!
Låter inte som en helt bra idé faktiskt.

För om ni först låter simmarna komma ut på utflykt INNAN ni liksom sätter dem i gröten så blir det ju ändå inte helt vetenskapligt gjort. För så gör ni väl inte när ni 6-ar?
Och att låta maken köra sin ja-du-vet i gröten låter farligt! Tänk på att han kan få brännskador!!!!! :o

Och så är det ju kanske inte så kul att äta sedan heller.... :( ;)

Hej vänner!
Kul att se dig här igen på tråden! :)

Tack FruLLAn!!!!!!

Ja, jag vet inte riktigt. Hittills har jag väl tyckt att "klämkäcka" tillrop här på tråden hjälpt lite. Antingen genom att man på så vis vet att folk bryr sig, eller också för att man ibland verkligen börjat le genom tårarna åt allt knas folk skriver här.

Men nu känns det liksom lite mer hoplöst än vanligt liksom. Och fråga mig itne varför. Kanske bara pms-känslo-hormoner som spökar? Vad vet jag.

Men humöret går verkligen upp och ner som en berg-o-dal-bana tycker jag.

Hm!

Kanske börjar man även känna lite mer stress nu när fler börjar plussa i tråden??

Alltså missförstå mig rätt! Jag ÄR verkligen jätteglad åt alla plus!!!!! Det är inte det.
Men när folk omkring en börjar plussa medan man själv står och stampar på samma fläck som när man startade så blir det ju liksom mer o mer ensamt på startbanan.

Man ser liksom hur plussarna drar iväg med full fräs framåt medan man själv står och vrider om den där nyckeln igen o igen och igen, men motorn liksom bara hostar.
Och itne hjälper bilsovon mot den hostan inte!

Äh, just nu ska jag nog bara ta och försöka sikta in mig på lite jul.

Skita i detta med ÄL och barn och allt ett tag.
Det var faktiskt en månad i höstas när jag kände precis likadant. Och då struntade vi i attt ha sex under ÄL bara för att trotsa liksom!!! Ha! Det kändes faktiskt riktigt bra då minns jag! :)
*otroligt barnsligt jag vet*

Å September!!!!!!!!

Känner med dig!!!!!
Som du ser är jag kanske inte den bästa på att trösta just nu, men jag lovar att jag verkligen förstår hur det känns.
Själv är jag redan nu deppig för att jag liksom känner på mig att mensen kommer om ett par dagar. Jag har alla mina vanliga menssymptom nu.

Jävla skit!

Självklart finns det glögg kvar under manteln!!!!!!!!
Bara hugg in!

Sedan lär jag krypa in och göra dig sällskap i helgen. Om du inte hunnit ut tills dess förstås. Det kan man ju iofs hoppas för det är ju bra om man kommer upp ur depphålet.