• M.G

    Bantningshysteri och mirakelkurer

    Soofia - Den bra maten du tipsade om är ju faktiskt som den maten man äter när man äter enlige GI och Medelhavskost.

    För att gå ner i vikt är det viktigaste att äta rätt sorts mat. Motion är naturligtvis jätte viktigt för andra saker men just för vikten är det rätt mat som gäller i 1:a hand, naturligtvis hjälper motionen till.
    Både jag och min man har varit dåliga på att motionera men gått ner massor med hjälp av GI & Medelhavskost.
    Läste i en artikel som en läkare skrivit: Vid promenad i en hastighet av sex km/tim har man förbrukat endast 150 kalorier efter 34 minuter.
    Vill man göra sig av med 2 000 kalorier måste man promenera i sju timmar och 20 minuter. Om ett barn som väger 20 kg ska bränna 100 gram lösgodis måste det springa i tre timmar och 20 minuter.
    Slut citat.

  • M.G

    pickolina - Jag sa inte att man ska skippa motionen. Naturligtvis inte.
    Den är ju självklart livsviktig!

    Det jag sa var det du håller med om:
    Att kosten en STOR del, den största, när det gäller att gå ner i vikt och/eller hålla vikten.

    I en tidigare tråd skrev någon om en artikel från Svd. Den var så bra!
    Här kommer den igen.

    www.svd.se/dynamiskt/brannpunkt/did_14546168....

  • M.G

    Jag tror inte barn skulle vara feta om dom inte åt fel. Visst sitter många framför datorn ofta, men i skolan och på dagis är de ju tvingade att röra på sig.
    Jag tror inte barn behöver träna någon idrott för att hålla sig smala, däremot mår dom ju väldigt bra av det på annat sätt.
    Hur många barn får inte äta godis óch dricka läsk på andra dagar än lördagar!?
    Dom dricker kanske Oboy varje morgon, röstat bröd med marmelad, kaviar, ketchup, sylt, fil med en massa socker och söta flingor till osv.

  • M.G

    pickolina - Jag hade sparat den där artikeln. Jag klistrar in den här:

    Dietisters råd orsakar fetma:
    Fett är inte farligt. Fetman har ökat explosionsartat under den tid då dietisterna har rått oss att undvika fett. Men man blir varken fet eller sjuk av fett. Gör tvärt emot dietisternas råd och undvik i stället socker, bröd, pasta, ris och potatis, skriver läkaren Christer Enkvist.
    I flera svenska dagstidningar har vi under de nyss gångna helgerna fått olika dietisters råd om hur vi borde göra med maten för att inte gå upp i vikt: Ät mindre fett och motionera mycket.
    Problemet är att det är under alla de årtionden som dietisterna gett dessa råd som fetman ökat explosionsartat. Folk följer råden i stort och fettkonsumtionen har gått ned de senaste 20?30 åren.

    Trots detta blir allt fler allt fetare. Detta gör dock inte att dietisterna ens tänker tanken att råden kanske är felaktiga utan de fortsätter att ge samma råd, år ut och år in.

    Därför kan man säga att det är dessa råd som är en av orsakerna till fetman.
    I stället borde dietisterna ansluta sig till det paradigmskifte som säger att det är den enorma kolhydratkonsumtionen som är den huvudsakliga orsaken till fetman.
    I SvD kunde vi den 8/1 läsa om forskning från Karolinska Institutet som visar att kvinnor som drack fet mjölk behöll en lägre vikt än de som inte drack fet mjölk. Genom enkla iakttagelser av verkligheten kan vi se att detta stämmer bra.

    På 1950- och 60-talet skar man aldrig bort fett på skinkan och drack alltid fet mjölk och det fanns knappast några feta människor alls. Och förr visste alla att ville man ha grisarna feta skulle man ge dem potatis och spannmål, det vill säga kolhydrater i riklig mängd.

    När nuförtiden grisarna ska vara magra ger man dem soja, raps och vassle, alltså proteiner och fett.
    Före 1960-talet existerade inte fetma eller typ2-diabetes bland eskimåer trots att de livnärde sig på animaliskt fett. I början av 1960-talet kom Coca-Cola och den moderna världens kolhydratprodukter till eskimåerna och då kom också fetman, typ2-diabetes och andra sjukdomar man ser i spåren av en extrem kolhydratkonsumtion.

    ?Då rörde sig folk mer? är det klassiska motargumentet. Det gjorde de, men hur är det med motionen?
    I en av de största dagstidningarna kunde vi också före jul se en tabell på kalorier man gör av med vid olika aktiviteter. Vid promenad i en hastighet av sex km/tim har man förbrukat endast 150 kalorier efter 34 minuter.
    Vill man göra sig av med 2 000 kalorier måste man promenera i sju timmar och 20 minuter. Om ett barn som väger 20 kg ska bränna 100 gram lösgodis måste det springa i tre timmar och 20 minuter.

    Motion och rörelse är annars nyttigt för hela kroppen och bör
    i högsta grad uppmuntras, inte minst efter julens stillasittande. Hjärta, lungor, leder, ben och senor mår bra, men vad gäller vikten är det praktiskt taget omöjligt att motionera sig ned i vikt.

    Kolhydraternas roll och rörelsers ringa påverkan på vikten är känd sedan 1800-talet och bekräftades igen i en nyligen framlagd doktorsavhandling. En Uppsalaforskare studerade havskappseglare och visade att trots att de åt ?nyttig mat? med frukt och grönt och rörde sig maximalt gick de upp i vikt.
    Annars skrev fransmannen Brillat-Savarin redan 1826 i kokkonstens klassiker, Smakens fysiologi, att ?korpulensen förorsakas av en med mjöl och stärkelseämnen överladdad diet? och att växtätare blir feta om man utfodrar dem med potatis, säd eller mjöl medan köttätare aldrig blir feta.

    I den tidens medicinska litteratur rekommenderar professor Ebstein från Göttingen redan 1854 en diet för feta som är ?särdeles verksam för minskning av hullet?, nämligen ?inskränkning av kolhydrater, potatis, socker och sötsaker af alla slag förbjudas helt och hållet?.
    Allt slags kött kan förtäras och ?fett i alla former såsom fet svin- och fårstek, fet skinka och om inte annat fett finnes att sätta benmärg till soppan?.
    Vidare skriver professorn: ?Af spritdrycker tillåtas endast till middagen två à tre glas lätt vin. Öl bör uteslutas. Måltiderna ej flera än tre om dagen?.

    Så gör tvärt emot dietisternas gamla råd. Ät er mätta på riktig mat tre gånger om dagen. Undvik mellanmål och var inte rädd för fett. Man blir varken fet eller sjuk av fett.

    Och vill ni gå ned i vikt, minska då på eller undvik socker, bröd, pasta, ris och potatis.

    Christer Enkvist
    läkare
    Trollhättan

  • M.G

    pickolina - Det är många som kan stoppa i sig vad som helst utan att gå upp ett gram.
    Jag tror att det bästa vi kan göra är att äta som vi gjorde på Stenåldern.
    eftersom insulin lagrar fett tycker jag det låter ganska logiskt att man inte bör äta för mycket snabba kolhydrater.

  • M.G

    Man kan ju gå ner med vilken metod som helst. Frågan är ju om man kan behålla vikten och om metoden är hälsosam för kroppen.
    Enligt GI kan man ju äta råris och fullkornspasta, så det är ju inget dom avråder en från till fullo.

  • M.G

    pickolina - Nog var det många som var tjocka förr också, inte så mycket barn kanske, men dom åt nog inte så mycket godis och läsk som dom gör nu.

  • M.G

    Hittade en hemsida som också var bra 'Motion minskar inte automatiskt fetma'.

    Den snabba höjning av insulin i blodet, som man får direkt av socker är enligt vår uppfattning den ABSOLUT viktigaste orsaken till både viktökning och hjärtkärlbesvär på sikt. Insulin lagrar nämligen in socker, och vilket vi numera vet också triglycerider som fett i fettdepåerna i kroppen. Förhöjt insulin FÖRHINDRAR dessutom att fett används i metabolismen. TROTS slitsam motion minskar således inte fettdepåerna.

    Insulinstimulering på grund av kolhydrater är alltså "boven i dramat", något som alltför sällan kommer fram i diskussionerna kring övervikt och hjärtkärlproblem.

    Att vi inte var överviktiga förr beror delvis på att vi rörde på oss mycket mer, eftersom de flesta arbetade med kroppsarbete och då förbränner man givetvis mer energi. Om du inte är överviktig och om du rör dig mycket KAN DU ÄTA POTATIS, men du skall ändå veta att enzymet amylas bryter ner potatisstärkelse snabbt till socker, något som t.ex Viktväktarna inte känner till eller i varje fall inte bryr sig om. En sked potatis = en sked socker.

    Professor Stephan Rössner m.fl, som hävdar att motion och mindre mat är det enda som gäller, skuldbelägger "tjockisar" för att de inte rör på sig tillräckligt. Om man istället lär sig mera om hur metabolismen fungerar, borde man istället skuldbelägga insulin. Naturen fungerar inte som en maskin, vilket överraskar alla "matematiker" som vet att 1+1=2. I den "biologiska matematiken" kan 1+1 ibland bli 3. Biologin följer inte matematikens lagar. Detta är också skälet varför alla bantare, som skär ner på fett, tappar muskler. Se bara på tanterna i New York, som alla bantar. Alla saknar muskler, eftersom kroppen kompenserar brist på fettintag genom att ta fett från musklerna. 1 minus 1 blir inte noll i det fallet.

    Journalisten Anna-Britta Ståhl, som kommer ut med en bok om "bantningsbluffen" avslöjade bristande kunskaper om detta med stöd av Stephan Rössner i en TV-debatt nyligen med Ola Lauritson, företrädare för GI-metoden.

    Vi menar alltså om man minskar intaget av den fina potatisen, havret och allt socker givetvis, och istället äter mera fett, så kommer man att banta automatiskt.

    Den omotiverade rädslan för fett

    --------------------------------------------------------------------------------

    Hur kan vi hjälpa våra barn i skolorna så att de får bättre och mera fettrik mat?
    I Järfälla kommun arbetar dietister för högtryck för att minimera mjölkfetter och andra fetter till barnen, eftersom barnen också här blir allt mera överviktiga. Våra barn kommer hem från skolan och är vrålhungriga innan de hinner slänga i sig något... Mina föräldrar hade livsmedelsaffär, jag såg tidigt att de som var tjockast också var de som köpte lågfettprodukter samt också snabbmat, chips och läsk. Vi som idag ger våra barn röd mjölk, "Bregott", grädde och helfettprodukter har de smalaste barnen. Familjer som äter lågfettprodukter kämpar ofta vidare med viktproblem.... Vi har försökt prata med skolorna, men de hänvisar bara till dietistsamarbetet. Vet ni om det finns några skolor där man rekomenderar normalfet mat till barn och stödjer sig på studier?

    Vårt svar: Vi känner inte till om det finns skolor som aktivt har börjat engagera sig i "fettdebatten". Troligtvis inte, eftersom detta skulle strida mot de av Statens Livsmedelsverk utfärdade reglerna. Men vi har nyligen dragit igång en Dialog om "Kost och Hälsa" där vi bl.a skall genomföra en studie med försökspersoner, som skall få en fettrik kost och dra ner på socker och stärkelse (= lågkolhydratkost).

  • M.G

    Hej Soofia!
    Kul att prata med en som kommer från Frankrike!
    Jag tror många länder äter betydligt bättre än vad vi gör här uppe.
    Medelhavskost och Stenålderskost tror jag är den bästa kosten.

Svar på tråden Bantningshysteri och mirakelkurer