Barnkarusellen

Konstigt att läkarna ger olika utlåtanden om samma resultat gosnosen. Kan säga att vi hade samma diskussion hemma igår som ni. I söndags grät jag och sa åt mannen att hitta en kvinna som hon kande få barn med... fast det uppenbart inte är mina ägg det är fel på. Det är det som är så konstigt med oss, allt ser ok ut, vi får toppembryon men ändå så vill det sig inte.

Cheer up, försök att tänka positivt (jag vet att det inte är lätt). Håller tummarna hårt för att du får se flera fina äggblåsor.

Och du kan spara på tummarna här med! Har nu pappersmuffat à la Cissi och har sett tanten i rödöga. Den är på väg med raska kliv och kommer att infinna sig i mina underpants inom 1 timma. Tjooooofffff!!!! Ut med härligheten bara *minns förra gången efter IVF hur det var med förskräckelse*.

Jaha, då kan man kryssa för IVF 2 i kalender. Over and done! Ett försök kvar och förhoppningsvis typ 4-5 FET. Kommer defintivt kolla in de små kineserna när vi är i Kina. Om man hittar någon söt som vill följa med tror ni man kan stoppa den den i resväskan?

Ned den och inte den den...snacka om vimsig i pärat idag. Ska nog plocka ihop och jobba hemifrån imorgon. Har superont i halsen och huvud och sen kan vi ju lägga på den där tantj*¤%#ln på mitt "lidande".

Bättre hon kommer innan testdag än att jag hade trissat upp förväntningarna och dessutom haft niagarafallet under semestern. Alltid något gott med det onda .

Sweet - vi åker på fredag. Ska bli så skönt! En semester har nog aldrig legat mer lägligt än den här.

Som sagt, är inte ledsen alls just nu. Klarade t o m av att sitta bredvid världens sötaste lilla tjej på t-banan hem. Det kanske är meningen att vi inte ska bli föräldrar? Något säger mig det... jag ska kanske ägna mitt liv åt andra saker? Tja, vad vet jag men att hålla på att ta hormoner och plocka in ägg känns inte riktigt som min livsfilosofi.

Visst blir det typ 5 försök till varav 1 full IVF men det känns ganska så tröstlöst. Det som var skönt denna gång var att jag kände igen alla symptom så på något sätt blev jag ju redan förvarnad i helgen. Har redan gråtit ut och börjat gå vidare innan mensen ens har brutit ut med full kraft.

Sen är det bara så svårt att acceptera att det inte finns någon fysisk förklaring till varför just vi inte får barn. Alla prov ser bra ut, vi producerar toppembryon men de vill inte växa/stanna kvar?! Börjar mer och mer tro på att jag och maken helt enkelt inte är kompatibla.

gosnosen - nej, det är så himla konstigt. Har också läst lite på FL och det är flera tjejer som springer hos en specifik läkare men han verkar visst inte ta emot fler patienter nu. Förstår för alla på FL har ju sprungit dit. Ska fundera lite på vad vi ska göra och om vi ska kolla upp lite till inför det sista IVF försöket.

Ja, grät gjorde jag i söndags så det räckte gott och väl. Trist och säga men man blir bara mer och mer hårdhudad.

Katrinplommon, blåbärspuré, banan...nej här blev det skumpa istället. Maken tog fram Pol Roger på kylning till maten som inte alls egentligen passar till champagne. Men en dag som denna med halsbränna, mens och en bruten nagel är det den absolut bästa medicinen.

Vad gulliga ni är...japp, lite på lyran är jag, inte van att dricka skumpa längre. Men jag menar verkligen det, sitter här och läser ikapp och blir varm av alla omtänksamma tankar och så lite skratt när jag lästa om Frejis jagande av stackars kanin.

Min barnlösa väninna skrev ett mail till mig idag.

"Här var det rött igen, synd, det hade ju varit så roligt om vi blivit gravida samtidigt nu. Men icke,

Usch vad trött ja blir,

Går väl och äter lunch istället"

Helt otroligt men vi ligger alltid under samma tid, trots mina IVFer och sena menstruationer. Så skönt att ha henne mitt i allt elände. Till råga på allt så ringde hon ikväll. Skämtade om barnlösheten och hon bad mig ta med ett sött litet barn (kön spelade ingen roll) till henne från Kina också.

Av namnen på alla tester så vet jag åtminone namnen på några. Saken är den att typ alla vanliga läkare tycker att dessa tester är onödiga därför görs dem inte.