Lappis - ja, inbillningssymptom på både det ena och det andra är ju ett välbekant fenomen i den här tråden! 
Hoppas att blödningen dyker upp snarast möjligt då, så att du inte ska behöva lida av den när du nu ska på bröllopsfest. Har ju sett vilket ställe ni ska till, och det vore ju hemskt förargligt om du blev sängliggande där. 
Lappis - det är skönt att veta att man inte är ensam träningsnarkoman, för maken tycker att jag är helt knäpp och borde vara glad och tacksam för att jag genom att inte kunna motionera får mer tid till att ligga i soffan och läsa en bra bok. Jag uppskattar det också, så det är inget problem på det viset, men helst vill jag ju ha en kombination av lugna och "actionfyllda" fysiska aktiviteter. (Nä, Nenne; jag menar inte nödvändigtvis sex! )
Apropå mitt sista inlägg - Nenne, det är så härligt att du är tillbaka! 
Telis - usch, stackars dig! Först en misslyckad ivf och sen ont i ryggen av endo - världen är inte rättvis. 
Skickar en kram! 
Vad är det för svärmödrar ni "bestraffats" med här i tråden? 
Den ena verkar ju värre än den andra!
Liten - tyvärr finns det ingen gravidvattenjympa här i Lund, så det får vara med det för min del. Men jag tränade simning när jag var barn, så jag har hyfsad teknik och kan därför få en ganska rejäl genomkörare även genom ett simpass.
Nenne - i mitt fall tror jag egentligen att det var Pergo som var lösningen, men jag _vet_ ju inte.
Zozo - min svärmor låter väldigt lik din; vill väldigt väl, men det blir lite _för_ mycket ibland.
Zozo - simning, promenader och cykling brukar vara aktiviteter som rekommenderas till gravida som inte tränat innan de blev gravida.
Zozo - cykelturer kan väl vara trevligt nu när våren är på väg, och det funkar ju bra hela sommaren sen också.
Tjoho, jag har blivit faster! Min svägerska födde en 2.5 kg tung liten kille vid 20-tiden igår kväll! Min bror sade att vi förmodligen var välkomna på besök idag, så kanske att man får snusa bebisdoft ikväll.
Som jag berättade lades min svägerska in med antibiotika intravenöst i lördags kväll, för att vattnet hade gått då. De sade att hade inte förlossningen kommit igång av sig själv senast på onsdag skulle den startas då, men igår började det hända saker. Min bror var på jobbet tills 16.30, och sen körde han till KK, för enligt min svägerska var det lugnt under dagen. Vid 18.30 åt de kvällsmat och min bror sade till min svägerska att äta ordentligt, för att ha krafter till förlossning.
Vid 19-tiden kom en ganska kraftig värk, så då kallade de på en BM. Hon sade då till min bror att klocka värkarna, men de skulle vara minst en minut långa och regelbundna för att det skulle vara något på gång. Svägerskan låg då på BB, men avståndet till KK var inte mer än två våningar med hissen. Hon ville gärna upp och röra på sig pga att det gjorde ont, men BM rekommenderade att hon låg ner och vilade så mycket som möjligt, för att hon skulle kunna vara uppe och gå mer när väl värkarna kom igång ordentligt.
Min bror var i alla fall redo att klocka, men nästa värk som kom var en krystvärk! 
Då kallade de på BM igen, som då kollade livmoderhalsen och såg att den var fullt öppen! Där låg alltså min svägerska i sängen och åt kvällsmat, medan hon öppnade sig det allra sista! Öppningsskedet ska ju enligt uppgift vara den mest smärtsamma delen av förlossningen.
Det blev i alla fall iltransport ner till KK och strax före kl. 20 föddes min brorson, tre veckor för tidigt. Brorsan ringde vid midnatt, lätt omtumlad, och gav det glada beskedet.
