Nån mer som är hopplös med pengar???

Vi har hittat en lösning på det som passar oss utmärkt. Vi har till största delen gemensam ekonomi. Våra löner går in på ett gemensamt servicekonto, och därifrån betalas räkningar, mat, bensin, sparanden mm.

Från det kontot görs automatiskt varje månad en överföring på några tusenlappar till våra gamla lönekonton, dit våra VISA-kort också är kopplade. De pengarna kan vi disponera precis hur vi vill. Maken kan t ex köpa obskyra och dyra whiskysorter till sin samling

För oss funkar det bra. Det ger oss samma ekonomiska förutsättningar, och vi har som bonus egna pengar att disponera fritt.

Duchess: Blir ju egentligen på samma sätt som vi har det fast åt andra hållet =) En betalar räkningarna och den andra för över halva summan. Sen sätter man kvitton på övrigt som mat på kylen och stämmer av det nån gång ibland. Vi känner att vi får mer koll på vad som vi gör av med men förstår att det för en del kan bli precis tvärtom- inte alltid man sparar kvitton.

Men min kille kommer nog tjäna mer än mig om några år så då får jag nog försöka överatala honom om en lösning som liknar er ;)

Vi har gensamekonomi!!

dvs, vi betalar ca hälften var utav de kostnader vi har, så som mat, hem, bil osv...(eller egentligen, eftersom jag har noll koll på ekonomin numera så anar jag att jag tillför mindre än hälften, men å andra sidan maken tjänar mer än mig så)

resten spenderar vi som vi vill, men är nån utav oss utan pengar hjälper vi ju varandra (utan att behöva betala tillbaka)

Ang bröllopet så satte jag sprätt på ca 1000-2000 per månad (nov tom aug) maken satte undan ungefär samma på ett bröllopskonto vilket vi betalade maten med samt en del utav alkoholen..

Att jag spenderade en massa varje månad berodde ju på att jag shoppade en massa som han inte hade nån koll på ...som tex livsviktiga toakorgar mmm

Min brudklänning tex köpte jag för 1200 osv...

jag handlade nog saker och annat för något mindre än hälften utav vad slutsumman blev... resterande betalade alltså maken.

men vi såg det ändå som våra pengar, vårt bröllop, våra utgifter...

Ho ho, jag älskar trådar om icke gemensam ekonomi vs gemensam ekonomi. Vi har icke gemensam, hör och häpna, vi är gifta!! Oj oj..

Det går precis lika bra att leva så!!!
Klart man kan ha separat ekonomi trots detta! Jag skulle ALDRIG ha gemensam!

Men du, till TS: Se framåt, tänk på vilken fantastisk dag så kanske det blir lättare att lägga undan pengarna!!!

Vadå dags? tänk om man aldrig vill ha det då?? ALltså gemensam ekonomi.

Vi gjorde så att jag stod för allt mitt, klänning, hår, smink, naglar, blommor osv... Han stod för sitt, kostym + allt sånt. Vi delade på kostnaderna för mat, tårta, musik, dukning och allt sånt där... Inte konstigt alls!

Jag är Spara och min m2b Slösa... När vi flyttade ihop tog han med sig massa skulder i boet och ibörjan fick jag betala nästan allt trots att jag tjänar minst för han gjorde av med alla sina pengar innan räkningarna skulle dras. Och eftersom vi planerade att gifta oss och köpa hus ville jag inte att han skulle hamna hos kronofogden. För även om man till vardags beter sig som om man har separat ekonomi i ett äktenskap så har man ju vissa juridiska skyldigheter mot varandra.

Den enda lösningen vi såg var att jag fick alla pengar. Eller nåja, alla pengar kommer direkt in på mitt konto och så betalar jag alla räkningar etc. Sedan sätter jag in "fickpengar" på min sambos konto som han har till småutgifter. Jag har även hand om sparkontot och om min sambo vill köpa något dyrare så kommer han och ber mig sätta över pengar. Jag skulle aldrig neka honom (förutsatt att vi har råd med utgiften ifråga) men han tycker det är bra för det blir lite "krångligare" än att bara ta från sitt eget konto så han tänker efter mer innan han shoppar loss.

Det låter kanske drastiskt, men han kan verkligen inte hålla i pengar och hade verkligen dragit på sig ganska rejäla skulder innan jag tog över ekonomin.

Lillsnufflan: Tycker det var starkt gjort att ni båda klarade/klarar av att hantera er situation på det sättet. Inte lätt att svälja stoltheten och ta hjälp av någon (dig) som din sambo gjort.

Själv är jag helt klart en "slösa" och min sambo är en "spara" ut i fingerspetsarna. Vi har gemensam ekonomi sedan vi flyttade ihop för över ett år sedan och idag har jag svårt att tänka mig något annat. Vi bestämde att testa det en period och det gjorde mig mer medveten och angelägen om pengar än vad jag nånsin varit. Tror att det kan vara nyttigt för en "slösa" att ha ett ansvar gentemot någon som man bryr sig om; om jag slösar mer än jag borde så blir det ju han som känner av det.

Separat ekonomi fungerar säkert bra om man känner starkt för det men då underlättar det ju om man har ungefär samma inkomst. Jag och sambon jobbar respektive pluggar och då blir ganska ojämnt. För att inte tala om sen, när han pluggat färdigt sin juridik och får jobb, då blir vi ännu mer ojämna..

Hur man löser ekonomin är en sak, det finns säkert många lösningar som passar olika par. Vi har haft gemensam ekonomi sedan första veckan i stort sett och det har fungerat bra i snart 20 år men för en del kan det säkert kännas bättre med separat.

MEN man är fortfarande skyldiga varandra att leva på samma eknomiska nivå. Dvs tjänar du dubbelt så mycket som maken är inte de pengarna dina att spendera i lagens mening utan han har också rätt till dem. Du kan inte hävda att du kan resa på dyra resor som inte han har råd med - för du är skyldig att betala för hans resa också. Att man sedan kan komma överens mellan sig är en helt annan femma.

Så mitt råd till dig TS är att diskutera frågan med din blivande man och ev ta kontakt med bankjurist. Din man kan ju inte heller tycka det är rimligt att du skall skuldsätta dig för ert gemensamma bröllop.

Varför är man skyldiga varandra det? Finns inget som säger att man är skyldiga att leva på samma ekonomiska nivå, inte heller att en make / maka är skyldig att skjuta till pengar till en semesterresa t.ex. Det som sägs är att den andra maken skall skjuta till pengar för gemensamt underhåll samt personligt behov, vilket en semesteresa inte tordes vara. Det sägs också att varje make råder över sin egendom och svarar för sinai skulder.

Om man nu lever ihop, så skall man kanske dela på utgifterna, om då mannen betalar större delen av utgiften, då är det väl inte mer än rätt att kvinnan i alla fall betalar lite?

Tycker det är helt rätt att inte ha delad ekonomi. Jag förstår också folk som gärna vill ha delad ekonomi, men det är inget för mig.