Barn... eller inte?

Om jag gör!

(fast jag önskar att jag hade tid, för det hade varit mysigt med en liten knodd)

Alla människor får inte den där längtan.
Inget problem om det är lika för båda parter - då förblir man barnfri och gör andra saker som känns viktiga.

Om däremot ena partens längtan börjar ticka medan den andra är lika nöjd ändå - DÅ har man problem....

Jag har massor av väninnor som faktiskt valt bort barn helt och hållet och som inte fått den där längtan som du säger.
Det som varit jobbigt för dem är väl isåfall en del tjatiga kommentarer om att de borde "skaffa2...
...en kommentar som förövrigt inte är ett dugg kul om man försöker få barn heller! Även om man redan har ett!

Om det är stressen som är problemet så kan man ju alltid fundera över om man verkligen behöver göra allt man åtar sig. Ibland är det bara bra att inse att tiden inte räcker till allt och att man kanske hellre borde satsa helhjärtat på ett fåtal saker istället för att ständigt hoppa mellan olika saker.

Tanken på barn har slagit mig, men mer än så är det inte.. Hinner inte, orkar inte, har det inte tillräckligt stabilt ekonomiskt än osv osv.
Men jag känner att om vi skulle vänta FÖR länge så finns alltid alternativet att adoptera. Känner absolut ingen stress och press över detta.. Förutom att jag längtar lite när jag är med min underbara 9 månaders systerson.... :o)

Jag och min man har inte heller någon barnlängtan, och har därför bestämt oss för att förbli barnfria. Som sagt: så länge ni båda är överens om hur ni vill ha det så är det inget problem...

Vi har inte heller någon barnlängtan och kommer antagligen hoppa över den biten. Men är bara 28 så man ska kanske inte ropa hej än... Det vi känner nu är att vi vill lägga vår tid o pengar på oss själva.

Jag är tvärtemot er här inne. Jag skulle aldrig kunna avstå barn och hade min M2B inte velat ha barn så hade vi inte kunnat leva ihop..

Jag hade ingen barnlängtan alls innan jag träffade min nuvarande. Nu efter att vi varit ihop i snart fyra år och vi flyttat tillsamman hasplar han ur sig att han inte vill ha fler barn (har 2 sedan tidigare som är i tonåren). Vi har pratat mycket, mycket om det och han ändrar sig inte. Jag kan inte bara göra slut och skaffa barn med vem som helst heller. Det är HANS barn jag vill ha.

TS. Det finns många par som känner som ni och sålänge ni båda känner så är det ju OK. Jag har en faster som inte har några barn. Hon och hennes man är mycket ute och reser. Och de väljer inte direkt barnvänliga resmål. De verkar trivas med livet

Men vill inte du ha barn nu då?