CAMBRIDGE kuren - tråd nr 13. Alla nya & gamla se hit!!

Alltså är det fler än jag som är lite deppiga??

Trots att jag går ned så bra i ivkt och kan ha fina kläder och känner mig mycket vackrare. Så är det ändå en typ av sorg jag känner.

En ledsamhet över den jag varit, varför jag blev så stor, hur jag sett ut, hur andra måste ha tyckt om mig. Känner en del skam över hur jag har sett ut. Rädsla över att min sambo kunde kanske ha lämnat mig kanske pga utseendet, om han varit en annan person. Tänk om jag satte det på spel? Vårt förhållande! Men han stannade ju kvar, för jag var och är samma person. Och han säger att han älskar mig precis lika mycket då som nu. Men ändå... Det sitter i huvudet på mig! Tänk vad jag kan ha riskerat! Min hälsa, relationer, sociala och yttre påverkningar och tyckanden som man inte kan blunda för.

Äh jag vet inte men jag har sen i förra torsdagen känt mig nere. Har även varit hungrig hela förra vecka, har ju oxå varit sjuk så det är klart att det spelar in. Men åh... jag bara känner mig så blääääää.... Trött ledsen! Matt i huvudet!

Känns på ett sätt som om det är dags för mig att trappa upp nu. Ska ju oxå göra det snart, men ju mer det närmar sig ju mer jobbigt blir det! 3 veckor av ren kur kvar. Sen en vecka med ca 50-100 gr rent protein per dag, sen en vecka med riktig upptrappning.
Men oxå en rädsla och ångest över att börja trappa upp, äta igen!

Suck huvudet är fullt med tankar som snurrar runt...

Tokstolla

Nu börjar jag nästan gråta... Tack. Känner mig ödmjuk inför det stöd jag fått och får här!!

Pratade med min konsultent nu i kväll ang hur jag känner. Hon tycker jag ska gå över till kombinerad kur! Hade ju tänkt köra 3 veckor till, men ändå känner jag mig så svag trött och låg just nu att det lockar att få gå över till kombikur. Förvirrad!!

Bara för att förtydliga så har det verkligen aldrig varit så att min sambo har tänk eller ens reflekterat över att lämna mig pga min vikt, eller någon annan anledning! Vi har ett enormt stark förhållande, har varit ihop i 11 år.

Utan bara jag som lät tankarna fara i väg till skräcksenarion!

Till alla er som öppnat upp er och delat mer er av privata saker -TACk för det!! Känns så härligt att vi alla kan relatera till varandra! Underbart att ha er här!!

Ang blogg - så titta gärna in i min: www.nogg.se/minresa

Alla nya!
Stort välkommen och grattis till att ni har tagit tag i eran vikt och faktiskt har hittat ett sätt som fungerar på riktigt!!

Åh skoja inte!! Tog fler veckor innan det där jävla "hårstrået" försvann, jag höll på att bli galen... Men häng ut det försvinner, hoppas fortare för dig än för mig!

Tack det känns ok. Segar på... Lite som i en dimma, man bara gör av vana - tänker inte så mycket. Nu är det bara 19 dagar kvar på ren kur, sen ska jag lägga till lite räkor, kanske ett ägg eller lite kalkonkött. Ska bli skönt när det är över!

Förstår att det är tufft nu med sug efter allt man inte får äta. Men du har klarat av det förr och det är ju inte för evigt. Bara just nu. Då får äta - fast sen, lite senare... Skjut på det i ca 9 veckor!
Lycka till, du fixar det här!!

Dag 63
-21.4 kg
77,6 kg

Tack snälla! Ja det är inte bara en spikrak resa nedåt utan några gupp, utan det kommer alla möjliga grjer fram ur skuggorna. Men jag mår bra i dag och känner och hoppas att det vänder nu och det är inte långt kvar!

Ha ha ja gud vad fort tiden har gått! Hur känner du det när du tänker tillbaka på din resa du gjorde på 9 veckor?

Håller med, det finns bättre alternativ att ta till om hungern blir för stor. Satsa på rena produkter, kyckling, räkor, omelett, skaldjur, fisk eller kött. Det mättar otroligt bra.

Dessutom gäller det att komma ifrån sina vanor, att då ta till mat som pizza och choklad är inte rätt väg, för gör man det när man gått ned all vikt - så är själva syftet med ren kur förstört. Man tar ju till den just för att bryta dåliga vanor och mönster. Så börja tänka i nya banor, mat som det ska inte ens finnas i hemmet. Gäller även övriga medlemmar i familjen. Vi kan alla här vittna om hur enormt viktig stödet från vår familj är. Utan det så skulle det inte gå för mig.

Nu vill jag inte låta hård - utan bara poängtera hur enormt viktigt det är för oss alla att tänka rätt och göra rätt val när det kommer till mat. För att gå på kur är inte det svåra - det är att lära sig äta igen!

Stort stort lycka till och hjärligt välkomna alla nya!! Vi ska verkligen stötta och hjälpa varandra!