BS: men du vet ju inte om du hade lurig ÄL redan när Iris blev av. Hon kom ju till, så visst kan du få en till om du vill. Varför skulle det vara större chans för mig? Jag har inte testat så att jag har ÄL ens en gång... 
Alla nyfikna: spiralutplockningsdatumet (jädrar - vilket ord jag skapade!) ligger fast - dvs efter Åre.
Ore: jag tror inte Piggelin planerar sin egen möhippa el hur menar du?
Grodan: du har fått många bra råd. Om du vill ha bort detta beteendet så är det att "ta striden" tror jag. En 6-månaders kan mkt väl dra slutsatsen att skriker man så får man komma och mysa hos mamma och pappa. Att lägga handen på är att skapa en "sömnassociation" precis som amning med den skillnaden att det inte behövs mat. Men problemet är om lill-grodan behöver er föräldrar för att somna om el om han kan sköta omsomnandet själv. Vi vuxna vaknar också till ibland på natten men vi kan somna om själva utan att ngn hjälper oss och det är det här som små barn behöver lära sig. Jag tycker inte man ska se det som att man är elak när man "berövar" barnet närhet och mat på natten, man är SNÄLL. I förlänngignen ger man sitt barn en bättre sömn vilket är jätteviktigt för att de ska utvecklas och växa. Närhet ska de få i övermått - på DAGEN. Samma med mat.
Att ta striden innebär några jobbiga nätter, oftast färre än man tror.
Och sedan finns det de barn som lär sig sova och somna om helt själva...
Du har ett val: att göra ngt åt det el att avvakta. Risken är att om du avvaktar så blir problemen bestående.
Med sömnassociation menas att barnet associerar själva insomnandet med ngt annat, tex en vällingflaska, en tutte el en handpåläggning Dvs att det krävs en yttre påverkan för att barnet ska kunna somna om.
Jag tror visst att alla barn lär sig somna själv så småningom (dvs även utan att man kör en sömnmetod) - skillnaden ligger väl i hur länge man har lust att springa uppe på nätterna...
Frejis: inte för att det är kul att må illa men en positiv grej är ju att du märker av att du är gravid. Kommer ihåg mina första 12v, var nervös för att jag inte märkte av ett skit! Kände mig inte gravid alls, trodde hela tiden att jag fått MA...(nojigt javisst).
Grodan: vi körde AW's metod med att ösa in mat på dagen så att vi kunde vara säkra på att hon inte vaknade pga hunger. Moa var lätt på det sättet att hon vaknade senare och senare av sig själv (till slut vaknade hon endast kl 05) och det utan sömnmetod. Detta gjorde hon vid ca 6 mån ålder. Men när hon blev runt 8-9 mån hade vi en jobbig period när hon vaknade ofta och sprang som tokar på natten, mkt tröttsamt.
Vi började med att lära Moa att somna själv. I början genom att ha handen på tills hon somnade (precis som ni). Sedan tog vi bort handen tidigare och tidigare, dvs innan hon somnade. I början blev hon kanske lite orolig och då kunde man lägga på handen en kort stund igen, tills hon lugnar sig. Poängen är att hon inte ska somna medan man har handen på, utan hon ska lugna sig bara och ligga still. När vi kunde få henne lugn utan hand, tex genom att sitta bredvid sängen, så körde vi så ett tag. Sedan flyttade vi stolen längre bort från sängen så att hon somnade utan att se oss, men fortfarande med närvaro i rummet. Till slut somnade hon utan att vi var kvar i rummet. Vi kombinerade detta med en ramsa (funkar bäst när barnen är lite större tror jag?). Tex "nu ska Moa sova, nu är det natt". Poängen med ramsan är att man kan säga den utanför dörren och få barnet lugnt, utan att gå in. Är barnet lugnt i förvissningen om att föräldern är där ute utanför dörren, så kan det somna in själv.
För att jobba in ramsan så fick jag tipset på AWs forum att i början säga den precis när barnet somnar in. På detta sätta kommer barnet att associera ramsan till insomnandet (klassisk betingning). Det spelar ingen roll vad man säger, bara man gör det lugnt och lite bestämt. Du ska låta betryggande, typ "somna du, jag vakar över dig".
Sedan var det vissa kvällar när hon protesterade såklart men det tillhör processen, all förändring är smärtsam 
Men själv är jag anhängare av försiktiga förändringar steg för steg. Lite lättare för barnet att acceptera än de här 3-dagars-kurerna.
Det svåra är att ha självförtroendet att det här kommer att funka. Man ger gärna upp för lätt när barnet protesterar och så tycker man gärna att man är elak som inte tar upp barnet och vyssjar det till sömns. Men man måste tänka om; man lär barnet somna för att det är bäst för barnet i första hand, inte för att man själv ska få sova bra. Det sistnämnda är en bonus 
Klart slut...
Lappis: ha det underbart i Barca!!!
Izzie: den sömnboken lånade jag på biblioteket och tyckte den var jättebra. Precis som Sept har jag använt bitar från olika metoder och vid olika tidpunkter (när Moa var liten vagnade vi tex men det funkade inte sedan när hon blev större).
Grodan: det var därför jag inte ville ge dig för mkt praktiska tips från början för att det funkar så olika för olika barn. Men du kan ta alla våra tips och samla på dig dem som en kunskapsbank och prova lite olika. Precis som AM och Cicci så tror jag att vissa barn lär sig sova/somna av sig själva utan metoder och vissa barn behöver lite hjälp. Vi hade helt klart ett piggt och vaket litet barn som behövde hjälp att slappna av för att kunna somna så det är detta jag kan relatera till.
JAg försöker se det som positivt att vi hade det lite kämpigt en period - det gjorde att vi var tvungna att lära oss lite metoder. Man vet aldrig när man kan få nytta av dem igen
Precis som AM beskriver så verkar det väldigt vanligt att man i samma familj kan få två väldigt olika barn också - att nr 1 somnar jättelätt själv men nr 2 klarar det inte.
Liten: jodå jag försöker ignorera honom så mkt det går och ha så lite att göra med honom som det går också. Och när jag stör mig på honom för mkt så tänker jag "jävla autist!" (ett uttryck jag plockat från Bitterfittan fö ). Jag har inga problem med ngn annan här när det gäller samarbete, så det är inte hos mig problemet ligger. Och då kan jag ju inte göra så mkt åt det heller. Det enda jag vet är att varje gång jag haft problem med sådana här knepiga programmeringstyper med sociala svårigheter, så har jag alltid lyckats övervinna dem till slut, de brukar bli trevliga efter ett tag... Få se om det stämmer på den här autisten också Tack för frågan, gulligt av dig!
MSW: bra gjort!
Liten: javisst är det min charm MOAAHAHHAA... El är det mina diskreta brevbomber?
Nenne: hohoooo?
Imorgon ska jag åka iväg till Finland på begravning, mindre kul helg mao. Och en hel helg borta från Moa 
Jag fick en massa kramar imorse, hon är så himla kramig nu - jättemysigt. Och så har hon börjat med 2-ordsmeningar nu, typ "pappa borta", "dörr stängd" (med hennes uttal vilket är förståeligt för oss typ ).
Kom ut och lek nu alla ni som inte vill snacka barnsnack... Jag vet att ni gömmer er
AM: vilken idiot! Jag tycker du ska köra på snitt som du ändå hade tänkt. Du har ju tänkt över det beslutet rätt noga. Låt dig inte övertalas till ngt du eg inte vill iaf...!
Telis: vinkyvink!
