I vått och torrt (del 5)

I perspektiv hur ingenjöris syster har det ska jag inte gnälla alls, men åååå vad jag inte är på så bra humör idag!!!

Så, nu har jag gnällt klart!

Vaddå FAST du är -79:a!!!

Du är ju rena flickebarnet då ju!

Sa hon som föddes en januaridag i nådens år 1971...

Gammal? ja det tänker jag bli! Minst 102!

Hormoner hormoner hormoner....

...hormoner hormoner hormoner...

Det är tur att jag vet att jag håller på att mixtrta med min kropp, annars skulle jag undra vad det är med mig.

Jag är så lättirriterad så jag vet inte vad och egentligen skulle jag nog behöva gråååååta men det vill jag inte så jag är liksom arg istället.

PMS upphöjt i arton och helt öm i hela magen.
Imorgon är det kliniken och VUL igen och leta follikel och hela proceduren igen sedan då om de väl hittar en , tre dagars inseminerande då...

Hit med en bra bok eller film och en påse godis! Jag har inte ens lust att bry mig för tillfället.

Åh! Sällskap! *sniff*

Guuud vad jag blir trött på att vara i den här kroppen och behöva ha alla känsliga känslor och nte komma undan!

Nu har jag iallafall haft ett långt snack med min sambo, som jag igår var så arg på i hans frånvaro att jag skrek åt mamma över saker hon frågade om oss...
Nu känner jag mer"skönt att hon åkte hem så vi får sköta oss själva..."
Dum i huvet? Ja det kanske jag har blivit...

Men ÅH vad jag har behov av att liksom bara tighta ihop med sambon och att jag inte står ut med andras frågor, tyckanden , oro eller ifrågasättanden om våra liv.
Jag orkar inte redovisa hur vi tänkt lösa vårt boende eller om han verkligen vill lika mkt som jag eller NÅT av allt som rör våra beslut.

Jag vet ju att många ggr frågar folk av ren omtanke och att de är intresserade av vårt liv och hur vi har det, men det blir ändå som att man ju måste kunna sätta ord på och liksom förklara allt och lite stå till svars och kunna servera ett bra upplägg som inte innehåller utrymme för en mass "jamen hur har ni då tänkt lösa..."

Mycket av det som händer i mitt liv (vårt) är dessutom sådant som inte ens syns och som man kanske pratar rätt lite om med andra.

Jag menar, nästa vecka ska det antagligen bresas och insemineras tre ggr, det är ju inte det man basunerar ut öveeer hela byn, men man får ju frågor om hur det går med: jobb, bygge , företag, trasiga bilar osv iallafall. Alla de sakerna håller vi ju på att planerar för OCKSÅ och tar itu med allterftersom, men herregud! Jag ORKAR inte göra allt samtidigt!

Shit vad jag klagar...

Nåja, jäääkligt gott godis lanovia! TACK!!!*mumsar för fullt*

Ja visst har du rätt lanovia, och dessutom ska man väl vara glad att man har föräldrar och vänner som VILL prata med en om riktiga skaer och allt.

Men jag vet inte, det är so att jag SJÄLV är så himla full av alla blandade känslor och att man kanske snuddar vid rädslan att "tänka om han inte vill ha barn EGENTLIGEN " tex, bara som ett exempel. När då någon undrar just det då blir jag helt omotiverat ilsken bara för att det är så känsligt/viktigt för mig själv redan som det ÄR. Då ska jag liksom lugna både hormonproppade mig och den som undrar...

Sedan en sak som jag är så FÖRBANNAT trött på det är alla klyschorna om att "skaffa" mig hit och dit och alla ordbajsande idioter som gärna "skämtar" om saker som går i stil med "regeringen" och sådant. Ni vet, neanderthalarinställningen att mannen luras i fällan och "hur fick hon dig till det å då" eller att nu är jag väl 40-årsdesperat och sånt där JÄVLA SKITSNACK som jag bara ibland anar men också hör. Sånt som stämmer in med vad den där läkaren sa till mig om att "skaffa barn" och att man verkar sess som både arbetsskygg och helt naiv och totalt mållåst, fixerad och naiv.
Då blir jag helt galen och får lust att klippa till folk.

Jag avskyr att bli förminskad och få en massa etiketter i pannan och att folk antar en massa de inte vet ett skit om.

Klart man inte ska bry sig, men när man tillbringar mycket tid ensam som jag gjor thela vintern och våren, då blir det man hör när man väl träffar folk kanske större än annars OCH så är det ju de där hormonerna då..

Alltså; någon dag i mitt liv ska jag lära mig att skriva ordentligt ocdessutom att läsa igenom lite innan jag postar...

*glad om det går att fatta nå´t av allt svammel i mina inlägg ovan*

Nu ska jag sova men vill passa på att önska alla en trevlig och bra dag imorgon. Vi ska åka snortidigt, så jag hinner inte vara här på morgonen alls tror jag och vet inte riktigt när jag kommer hem.
Nu blir det spännande imorgon att se om det finns någon bra äggblåsa på g...

Kram på er allihop!

Herregud vad ni har skrivit kvinnor!
Det märks att det varit helg och alla haft en massa för sig!

Som vanligt har jag ju redan glömt vad jag skulle kommentera...

Det verkar ju som att vi alla mår bra iallafall, och lanovia och ankan: det där med att pricka in när det bäst ska passa:glöm det! Låta livet ta en dit det ska är baa ibland.
Vi lever i en tid av galet kontrollbehov.

Jag är trött men inte sådär arg eller ledsen idag.
Sambon och jag hade ett jätteskönt snack igår och jag kände verkligen att både han och jag känner att det är VI som ska prata om allt vi håller på med, från barn till husbygge. När man släpper in andra för mycket blir det så förvirrat och splittratibland. Jag vill inte sprida ut mig hur mycket som helst vad gäller mina drömmar och planer. Särskilt inte till släkten känner jag.
Inye för att det är något fel på dem alls, men för att vissa saker är VÅRT.
Jgag har en jättebra och nära relation till min mamma tex, me känner att det är nog med mig och sambon i bebisförsöken.

Observera att detta inte gäller ER! Utan er i allt det här, ja då skullle det aldrig gå!

Nu måste jag berätta: Vi ar uppe i väntrummet för att jag skulle få komma in på VUL imorse, när sambons telefon plingade till med ett mms : Hans jobbarkompis skickade en PRECIS nytagen bild på en ALLDELES nyfödd liten en! De fick en son!
Himmel vad coolt det är! De är lksom alldeles heliga de där helt nya...

Själv har jag visst ÄL helt på G och ska ikväll klockan 21 ta en spruta i magen (den ligger i kylen och väntar ) och sedan imorgon ska det burkas och hela baletten, och samma sak i tre dagar i rad. Inget sex. Spermierna ska ner i burken allihop sa hon...

SOM TUR ÄR!!!!

Jag tycke det var jäkligt skönt med förbud, för då behöver vi ite vara vakna svinsent de här dygnen OCKSÅ utöver allt åkande och burkande...
Dessutom är det väl som du säger: det kanske ger en lite mer lust. Jag kan ärligt säga att den verkligen inte är/har varit på topp. Inte på väldigt länge faktiskt. Det är en bit vi verkligen tappade bort n'r vi fick vår son och det har tagit åratal att ens VILJA få tillbaka det. Nu HAR vi ändå ett samliv, men det ser verkligen inte ut som när vi först träffades...

Det här med sanckandet förresten, där kan man ju bli tokig oavsett vad det är man är inne i ibland.

När man äntligen kommer hemifrån och vill SLIPPA alla funderingar över arbetslösheten/sjukdomen/husbygget/barnlösheten eller vad det nu är som annars uppslukar mycket av ens liv, ja då ska man svara på en miljon frågor...

Tack så mycket!

Nalle Puh 40 skrev 2009-05-11 19:30:56 följande:

Hördu Nalle Puh: Nu jävlar tar du din sambo på orden och går till doktorn! Omedelgenast ska du gå!
Sådant där är INTE nåt att leka med, det fattar du ju själv!!!
Så kraftig yrsel kan bero på en miljon saker, och det MÅSTE kollas! OKEJ???

*helt upprörd*