Vem ska leda mig?!
Håller med Pidis att det är en toppen ide med att din son lämnar över dig!
Håller med Pidis att det är en toppen ide med att din son lämnar över dig!
Jag och min m2b har bestämt oss för att han ska stå och vänta på mig framme i kyrkan och jag kommer att gå in tillsammans med mina täror men det betyder inte att vi inte kommer att gå in i äktenskapet som jämnlikar.Detta handlar inte om att jag inte vill gå fram med min m2b utan att vi vill ha det så här , båda två. Om min pappa hade varit med på bröllopet så skulle han ha gått med mig fram till altaret.
Vi är alla olika och inget av sätten tycker jag är fel .. bara man gör det som känns bra i hjärtat för båda parterna.
Det är klart att man måste göra det men präster är inte helt omöjliga att prata med :)
När min syrra gifte sig så var det inga som helst problem med att pappa lämnade över henne i kyrkan.
Och det var inte heller några problem för en kompis till mig att hennes m2b stog framme vid altaret så om man bara pratar med prästen så kan man nog lösa det mesta. (Beror ju så klart på hur prästen är men ofta så går det )
Aleta :
Håller inte med dig i detta (förutom att man ser olika på saker)
Jag vet att ingen av våra gäster skulle känna avsky eller rynka på näsan om min pappa gick med mig till altaret och jag vet att ingen av våra gäster kommer att tycka eller tänka katt: "Det var värst vad hon ville stå i rampljuset själv, stackars hennes man". att det är konstigt att min m2b kommer att stå och vänta på mig vid altaret.för att han står och väntar på mig vid altaret.
Daa skriver "hur vill du att folk ska känna inför ditt bröllop? "
Nu vet ju inte jag hur Möklinta tänker och känner så jag kan bara svara för mig själv.
Jag vill naturligtvis att våra gäster tycker att det är ett fint bröllop och att vår vigelakt är fin,att dom är glada över att vi gifter oss och det vet jag att alla kommer att vara och tycka.
OM någon motförmodan skulle tycka att det är "fel" att min m2b stog där och väntade på mig så hoppas jag innerligt att den personen är tyst om det och håller det för sig själv men som sagt var så VET jag att ingen av våra gäster kommer att tycka det.
Ehhhhhhhhh... det kanske inte är så roligt att bli överlämnad till sin nya av sin gamla....
Jag ser det inte så ..
Hade gärna velat att min pappa gick med mig till altaret där min m2b väntar men så blir det inte.
Men alla tycker vi olika om just detta.
Varför tycket du att det är så illa?? (Inget elakt menat, bara nyfiken)
Vem har sagt något om att bruden MÅSTE överlämnas??
Det måste ju var och en få bestämma över ??
Jag är i synnerhet en väldigt fri kvinna och känner inte att jag behöver tas hand om av min m2b på något sätt.
Håller med dig.
Har oxå varit på bröllop där bruden har blivit överlämnad och ingen har rasat mot det ..Inte heller har jag hört någon som mått dåligt över det.....
Men här är det ett väldigt hett ämne;)
Ja, jag har pratat med alla (utom 1 pga utomlandsvistelse ) om detta helt förutsättningslöst. Jag har frågat dom om detta utan att dom har vetat hur vi ska göra och fått samma svar av alla.
Vi vill inte ha ett super traditionellt bröllop och den präst som vi ska ha tycker att vår önskan inte är konstig eller att han tror att jämnställdheten sätts på spel..
Nu kommer jag iofs inte att bli överlämnad utan min m2b kommer som sagt var att vänta på mig i kyrkan och jag går fram till honom tillsammans med mina tärnor men jag tycker att alla som vill bli överlämnade av sin pappa elelr vem det nu kan vara (kanske inte ex-mannen *s*)ska kunna få göra det utan att få höra att man "förstör" traditioner eller att det är förnedrande för kvinnor att man gör så..
Anledningen till att vi just valt att min m2b ska stå vid altaret och vänta på mig är just för att min pappa inte kommer att vara med på bröllopet och jag vill inte bli överlämnad av någon annan.
Jag måste inte överlämnas .. det är något som jag själv valt!
Jag tror inte att denna symbolhandlingen kan leda till ett bakslag..men det är vad jag tror och vi tycker inte lika du och jag :)
Som jag sa tidigare så kommer min man och jag ha ett (fortsatt)jämnlik förhållande.