sweet - superintressant! Man hoppas verkligen att utvecklingen går framåt. Själv skulle jag vilja kunna se på ett tidigt stadie vilka embryon som kommer att klara sig och inte. Känns så meningslöst att plocka in toppembryon (som de ser ut just då) och det ändå inte blir något.
Om du är som mig Telis lär du märka av något på typ söndag-måndag. Vid min andra IVF så kände jag av det typ 4 dagar innan ... kände mig så där premenstruell, grät och sa till maken att det skitit sig. Men som sagt, vi alla är olika så det som gäller för mig gäller ju inte för någon annan.
Nej, nu ska jag dra iväg och träffa gravid kompis!
Frejis - lycka till på RULlan 
!! Det går säkert superbra.
AM - jag önskade och trodde att jag hade kommit dithän, där du är, när jag fyllde 40 år. Hade aldrig någon 30-årskris utan lekte då med min sicilianare och sket i att alla kompisar så smått började bilda familj runt omkring mig ... men jag hade hoppats, trott och önskat att jag vid 40 skulle vara lyckligt gift och ha 2 barn.
Mugglan - spinning 07.00 på morgonen nej tack, sängen ja tack! Har alltid kallat mig för träningsnarkoman men när det gäller morgonträning (allt innan 12.00) så kan jag inte förstå känslan. Vet att folk säger att det är skönt ... men det är sängen också !
nenne - vad härligt att du snart är sprutklar! Det närmar sig verkligen med stormsteg både för dig och Telis. Attans vad tummar som kommer att hållas i nästa vecka.
muggles - förstår men jag tror att jag trots barn och annat aldrig kommer att gå iväg till gymet 07.00 på morgonen .. men man ska väl aldrig säga aldrig. Minns de där träningslägren då man tvingades ur sängen för att bege sig till löpspåret. Uuuäääk!
Telis - det är ju ett tecken!!!! ... sorry, kunde inte låta bli.
Tror jag har hört det där med barn som ramlat från sängen, skötbordet eller gudarna vet varifrån från nästan varenda kompis. Händer inte det alla?
Telis - Attans då!
Vem fasen vill uppleva jakten på plus??!! För mig totalt obegripligt.
Cissi - tjat är aldrig bra och något man gärna vill vara utan både som gravid och ogravid. Min mamma var på mig när vi talades vid senast och undrade om vi var på gång med ett nytt försök. Svamlade och försökte undvika att svara direkt (men jag är så jäkla dålig på att hålla hemligheter) då jag bara inte pallar med hennes förmaningar och tjat under tiden jag ruvar. Vid IVF nr 1 ringde hon mig VARJE dag och sa åt mig att ta det lugnt. Höll på att bli galen!
Frullan - tror du att det beror på fallet? Kan det inte vara arvsanlagen ?
