Livets stora och små frågor

Idag har jag berättat för chefen att jag är gravid även fast jag bara är i vecka åtta, det blir ju inte roligt att också behöva berätta om något går snett men jag kunde bara inte med att vänta en månad till. Sist blev det så pinsamt att jag inte sagt något innan jag blev inlagd utan blev tvungen att ringa på väg till sjukhuset och jag ville ha berättat det om något sådant skulle hända igen. Sedan är det så svårt att hitta en ersättare och det blir verkligen kris om de inte hittar rätt person och över sommaren och mitt i semestrarna blir ju ingenting gjort så jag kände att det nog var bäst. Han tackade för att jag berättat så tidigt också.

Min stackars kollega ska bli långtidssjukskriven för utredning om han eventuellt fått Parkinson, stackarn. Hoppas att det finns bromsmediciner som hjälper om det nu visar sig vara så illa. Tycker synd om min chef om det blir så att han inte kommer att vara på jobbet efter nyår inför nästa rapportering, han konstaterade idag att han skulle bli tvungen att ta tjänstledigt i ett par månader från och med nu om han får veta att min kollega inte kommer att kunna sköta det och jag tror att han har rätt. Känner mig elak som lämnar dem i sticket men samtidigt är det ju egentligen inte min sak, det vet jag ju. Kan ändå liksom inte hjälpa att jag känner så.

Tinga, lycka till med försäljningen av lägenheten! Hoppas att ni får massor med pengar för den och en hysterisk budgivning!!!

Kängu, ja det har varit oroligt i tråden idag. Hoppas så att det vänder. Man blir ju väldigt påverkad själv av alla andras problem och önskar så att man kunde komma på någon mirakellösning på allt men det går ju inte.

Usch, vad jag fryser!

Ingen Frejis, nu börjar jag verkligen tro att hon blev inlagd igen, stackaren.

Ore, ska ni ta reda på kön om det går? Vi ska absolut göra det och boka privat UL om det inte går att se då!

Liten, har du någon aning om hur lång tid det kommer att ta innan de har bestämt sig?

Passionsblomman, du får ge det lite tid så har du snart koll på alla!

Lapinette, jag mår sådär men inte jättedåligt i alla fall. Jag får knapra rätt många piller för att hålla illamåendet nere och på kvällarna när jag blir trött inser jag alltid lite försent att det är läggdags och jag brukar få ligga i en kvart trots tabletter och känna att nu kräks jag nog men har inte gjort det hittills och sedan släpper det. På morgonen brukar jag ta en tablett någon timme innan jag kliver ur sängen så klarar jag frukosten. Om jag har cravings av något slag så är det efter mineralvatten, tycker det släcker törsten bättre än vanligt vatten när man är så torr i munnen som man tyvärr blir av tabletterna. Då väntar vi på en vacker haricot vilken dag som helst nu då!

Passionsblomman, är du trädgårdsmästare?

Har någon kattvän här förresten undersökt vilket försäkringsbolag som har de bästa försäkringarna? Annars tar vi Agria som vanligt, orkar nog inte leta runt.

Aha, florist, ja då kan man en massa även om trädgårdsväxter förstås.

Snigeln, ja inte har man råd att ha oförsäkrade djur hemma med min otur! Hann aldrig utnyttja försäkringen särskilt mycket med kissen men vår vovve som vi tyvärr var tvungna att avliva förra sommaren var otroligt otursdrabbad från dag ett och råkade ut för svårdiagnosticerade saker hela tiden också, delvis för att jag bodde i Skottland när jag skaffade honom och där har de visst andra gener än här!