Jag blir tokig!!!!!!!

 

Jobbigt att ni tänker så olika och inte kan mötas i dessa frågor.

Måste bara fråga en sak- är det inte så att ni ganska nyligen har gift er och nu planerar en andra ceremoni? Både jag och min fästman skulle nämligen dö om vi tvingades planera vårt bröllop en gång till eller ens tänka åt det hållet inom de närmaste fem åren. Kanske är han också lite less?

När ska ni ha er nya ceremoni? Om det är långt kvar kanske du ändå kan vänta ett tag med planering och beställningar så att ni båda känner att ni kan engagera er i planeringen?

Till TS: Jag tycker att antingen så får du diskutera med din fästman om hur viktigt det här är för dig och att du anser att X SEK för det ska ligga i budgeten (du kanske kan förhandla genom att e.g. dra ned priset för din brudklänning?) eller så tycker jag att du och fästmannen ska kompromissa. Att köpa saker för "sina egna pengar" till en gemensam sak som man inte kommer att ha kvar kan nog lätt leda till viss bitterhet och dessutom är det kanske inte världens bästa sätt att hantera ett gemensamt problem som detta (ni kommer inte närmare i att förstå varandra på det sättet vad jag förstår det som).

J D skrev 2009-07-19 11:12:43 följande:

Åh JD det där var en gammal blogg.
Jag tänker inte så hysteriskt längre som jag gjorde då och han har väll blivit lite mera på. Ibland mer än mig men det är väll för att han är rädd att det blir som vår dag blir annars.

Han hade ingen erfarenhet av bröllop eftersom han aldrig varit på ett eller ens kollat på en film om bröllop. Så det var okänd mark för honom. Nu har han börjat se filmer och lite mer (Komedier som gör sig rolig över bröllopsdagen, haha) och blir ledsen för att det verkar så underbart.

Beställningar och sånt tar vi om 1 år, nu är det ju mest lokal vi funderar över eftersom dom blir så snabbt bokade här. :-/

Vi har så mycket annat vi planerar för nu också (Barn, renoveringar och resor), så 1 gång i månaden sätter vi oss ned och pratar om vad VI vill ha. (Inte jag utan vi) Sen har jag sån otrolig svårighet att välja att jag spånar länge innan jag ens bestämt mig för en ögonskugga. Men det gäller allt i livet till och med mat.

Vi ska ha vår cermoni 9:e juli 2011.

Jag citerade min gamla blogg bara för att man tror oftast man är ensam om en brudgum eller brud (i vissa fall) som inte blir lika exalterade över servetter och liknande.

Stackarn, scenskräck är inte att leka med. Kan vara klurigt det där innan man känner någon riktigt bra.

 Haha, så kan det gå! Vad bra att det går bättre för er den här gången och att din man själv känner att han vill engagera sig . Lycka till med planeringen!

(Jag är också en sådan som gör sjukt mkt research och har som tur en fästman som förstår att han då får göra lite mer praktiskt eftersom det blir alldeles hysteriskt mkt för mig annars ).

Nu hänger jag inte riktigt med....Vem ska gifta sig med samma man en andra gång?

OT: Jag!
Eller det heter Förnya löftena, men det är jag och min man som ska göra det 2½ år efter vårt första bröllop.

Varför? För att vi blev totalt "bestulna" på vår dag. Blir mest bara ledsen när jag tänker på den.
Full präst, kantor som inte kunde spela musiken, ingen videofilm förutom filmat på väggar och golv, knappt några kort, slagsmål på festen, otrevliga gäster och gäster som inte ens behagade dyka upp eller säga det till oss. 24 000 kronor rakt ned i sjön. Jippie. Listan är sååååå lång på vad som gick åt skogen att jag skrivit en blogg om hela dagen.

Jag har aldrig hört något liknande, vilken mardröm! Vilka märkliga gäster ni hade! Jag antar att de inte blir bjudna denna gång! Kan man läsa din blogg?

Jao. Och det var ändå våra vänner, inge kul när man blir sårad av dom.
Klart man kan: brollopstorget.se/Bloggar-3-49/b2105.html
Jag kopierade in bloggen i min BT blogg.

Åh, herregud! The wedding from hell! Jag förstår att du vill göra om det!

Ja, usch ett sånt bröllop önskar jag ingen!
Det vårt bröllop födde på ett bakvänt sätt är en större kärlek till dom som visade sig vara våra riktiga vänner. Dom som fanns där och fick oss att skratta, som gjorde allt dom kunde för att vi skulle få några ljusa minnen.

Så nu ska jag ge er ett råd:
Detaljer i all ära (Det är underbart med en bakgrund som ramar in allt) men det som räknas i slutet är helheten.
Det man minns mest är vigseln, underhållningen, om maten var god, om alla hade roligt och andra "stora" saker.
Det man uppskattar efter bröllopet är minnena: Korten och filmen.

Och dubbelkolla allt! Vår bagare har vunnit pris för sina bakverk, kantorn har till och med spelat i globen under olika uppträdanden (Inte som solo utan med ett helt gäng) och fotografen vi hade brukar alltid ta perfekta kort. (Men på dom få vi har är mina vita rosor med silverspray ljusgula och silvertråden i klänningen är vaniljfärgad. Förutom färgerna så tog hon underbara kort.)
Dom vi hade anlitat är proffs och har aldrig någonsin misslyckats innan vårt bröllop. Man kan inte vara för säker så kolla allt och be rätt människor hjälpa till. Men gå aldrig till överdrift för ibland dyker det upp problem som ingen kunnat förutse. Dagen kommer bli underbar i era minnen ändå.

Och jag tror inte en enda människa till på vår jord kommer ha samma otur som oss.