• Telis

    Livets viktiga och oviktiga frågor

    Vi fortsätter på vår åttiofjärde (eller nåt sånt) tråd - under tre års tid har vi hunnit prata om det mesta. Det vi alla (möjligen med ett undantag ) har gemensamt är vår längtan efter barn. Vissa har hunnit skaffa sig flera stycken under åren, andra väntar fortfarande. I stort sett alla sätt att få barn på (utom att stjäla ett på Ikea) är snart representerade här i tråden.

    Men även om barnpratet är den röda tråden så är det ofta minst lika roligt att diskutera eventuella husköp, middagsplaner, vintips, snuskiga ord och Boris Becker och hans färg på ... eh, den lilla kalufsen.

    Så, nu fortsätter vi babblet. Ska vi inte försöka se till att den här tråden spränger 10.000-strecket i antal inlägg? Den förra tråden var såååå nära och vi har lyckats förr.

    Den förra tråden finns här: www.brollopstorget.se/Forum-5-21/m3389838.html

  • Svar på tråden Livets viktiga och oviktiga frågor
  • viktualia

    Kängu - det viktigaste är ju att både Ru och du är glada och mätta! Jag har inte mycket till amningsråd att komma med, tycker bara att du ska ha rimliga förväntningar på vad som funkar och inte. Allt pladdrande i den här tråden och med vännerna har lärt mig att amning inte är något man kan ta förgivet. Och du är VÄRLDENS bästa mamma åt Ru - med eller utan amning!!!

    Hug 3

  • FruCicci

    EGO av mig nu...
    Sitter och funderar på vad trean ska heta, jag är nog lite skitzzzzzo iaf
    Det ska ju bli en killle, så det blir nog Bror Oscar Erik, visst är det fint?
    Blir det en tjej så är ju valet självklart... emelie eller louise, beroende på vad vi väljer nu.....
    Louise passar nog bättre med mitt efternamn dessvärre

  • Mrs  B

    Kängu
    Stor kram till dig!!!!!
    Och man FÅR vara ego.

    Så här har jag haft det:
    Med Max hade jag ingen mat direkt så jag gav honom "förrätt" vid bröstet i ca 6 månader (sen var allt slut) och flaskan resten. Jag har aldrig känt mig nere för att det inte har funkat med amningen (däremot över sömnen), men det är ju så olika. Max blev en helt annan person när han fick ordentligt med mat i sig så jag la tonvikten där istället.
    Man är INTE en sämre mamma för att man inte ammar och tänk så mycket pappan kan hjälpa till.

    Med Malte hade jag lite mer mjölk och ammade honom varannan gång och gav ersättning varannan gång och det funkade bra det också. Vid 6 månader tog maten slut då också.

    Vet att några i tråden har tyckt det varit jobbigare än mig så de kanske jag ge dig andra råd. Men att det är jobbigt och att det tär på en, det vet jag.
    Hoppas du finner en lösning som passar er!

  • Mrs  B

    Cicci
    tycker fortfarande att det ska bli en Louise!

    Blir det en 4:a här ska hon heta Maya/Maja om det blir en kille ????? stort frågetecken......
    Måste ju ha ett namn som börjar på Ma.

  • Liten med Mindre

    Först - stor kram till kängu som är nere. KRAAAAM! Inte lätt det där med amning och att känna sig ratad. Har ingen erfarenhet, men hoppas att en kram hjälper.'

    Sen - hej Älsklingar!

    har inte lämnat tråden, men däremot varit mer än väntat på landet där jag inte orkar surfa på modem. har försökt läsa ikapp innan jag kommenterar, för att inte trampa i klaveret över något grattis som gått galet - med resultat att jag inte hunnit skriva när jag väl varit i stan.

    Nu - GRATTIS Muggles och Vänner. Skoj med fler följeslagare.

    Passionsblomman - grattis till hus. Så underbart att hitta sitt drömhus till ok pris.

    Kramar av alla sorter till er andra med.

    En anledning till att inte skriva är väl att jag inte heller mått helt kalas, och nog hade fastnat i ältandet. Känns inte så bra när andra mår så mycket sämre - eller rent av längtar efter en sån fin anledning att må pyrt. För mig stannar det vid rapar, halsbränna och halvillamående. Och en svullen mage. men det har varit jätteskönt att bo med föräldrar och syster på landet, och få hjälp med Mindre när maken jobbar. Hon har dessutom i en våg av förtrots eller något, sovit uselt hela juli, jämfört med hur det brukar vara, så som nygravid har jag varit rätt slut.

    På landet har vi roat oss med att bada i massor, äta vinbär från buske (så att lilltjejen till slut blev kass i kistan ), fika i tid o otid, och Mindre har vattnat blommor in absurdum. Och ätit ur nya sandlådan. hon har börjat leka med dockor och prata så mycket mer än tidigare. Jätteskoj att se. På landet är hon dessutom väldigt noga med att säga till att hon vill gå på potta o kissa, eller att vi måste gå och städa bort lite större saker. Hemma är det inte lika kul med potta.

    Nåja, världens stoltaste Mindre-mamma är sur över att gubbsen på jobbet beslöt att de även måste lägga ut tjänsten jag vill ha för resten av företaget att söka, så nu dröjer resultatet. jag skulle ju gärna sett att jag fick jobbet, och det snarast, innan magen inte går att hålla in längre... eller är det osjysst? Fast jag tycker inte riktigt det, när det är inom samma företag, och det är mitt drömjobb. Nä - ska öva på att dra in magen lite till.

    Efter detta jätteinlägg dröjer det säkert ett tag till. Åker en 2 veckorstur runt Siljan, och ska pröva vandrarhemslivet med Mindre. Är lite spänd på det.

    KRAMAR!

  • Liten med Mindre

    Glömde, BF 5 mars.

    Nu ska jag testa kniptränings dvd:n från tena.

    Kniiiip!

  • kängu

    Cicci- han vill inte suga på tutten när han inte är hungrig tyvärr. Jag har för lite mjölk, så det är delvis där problemet ligger, blev rådd av BVC att börja med ersätting också. Haha ja det är ju trevligt att de sover bättre Jag är liksom inte heller beredd att kämpa med en skrikande unge vid bröstet, lite därför jag är ledsen också tror jag för att jag är besviken på mig själv för att jag inte "håller ut" längre... Tack för kramar!

    Passion, Ru är 5 veckor. Tack för stödet och peppningen!!

    Vickan, tack för de fina orden, tårarna rinner...

    MrsB, tack för att du berättar om dina erfarenheter. Jag tycker det känns jobbigt att ge "förrätt" (är ungefär så jag gör nu) eftersom han blir så himla arg och ledsen (och jag med)...Tack för stödet!

  • Tinga

    Kängu - vill börja med att ge dig en jättekram! Som flera andra sagt är du så klart världens bästa mamma till Ru, oavsett amning eller ej, men det vet du säkert redan även om det inte är de känslorna som är starkast för tillfället.

    Jag hade ju också jätteproblem med amning, fast här var det största problemet att varken Piff eller Puff var särskilt intresserade av att äta, så det blev liksom aldrig något "riktigt" av det. Jag kämpade och kämpade också för att få det att funka, men till slut kände jag att jag bara inte orkade längre. Nu pumpade jag ju parallellt, så jag bestämde mig "helt enkelt" för att fortsätta pumpa så länge som jag orkade och sen vara nöjd med den bröstmjölk Piff och Puff hunnit få, snarare än att sörja den som de inte fick (lättare sagt än gjort; jag vet). Man vill ju så gärna att det här med amningen ska funka, men det finns gränser för vad man orkar med. Jag bestämde mig också för att även Piff och Puff hade ett "ansvar", och eftersom de inte ammade ordentligt blev det heller inte bra, men jag tyckte inte att det bara var mitt "fel".

    Om man sen ska försöka se fördelar med att flaskmata istället så är det ju att pappan kan bli mycket mer delaktig i omhändertagandet av barnet, eftersom maten utgör en så stor del av de första månaderna i livet. Vår sits var ju lite speciell, med två barn, men jag tyckte att det var en stor fördel att även maken kunde ta ett större ansvar även för maten. Under den tiden vi båda var hemma tog vi varannan natt, vilket gjorde att man blev mycket piggare än när man skulle upp och mata varje natt.

    Usch, jag vet att det är massor av tankar och känslor, och inte blir det lättare av alla hormoner som är i omlopp heller. Vill iallafall skicka en jättekram och så hoppas jag att du kommer fram till en lösning som du finner ro i och känner dig nöjd med. Stor kram!

  • viktualia

    Kängu - det är ju därför vi finns här!!! För att prata om livets viktiga och oviktiga saker!!! *kramar om igen*

    Liten - kul att se dig här, men beklagar lågintensivt illamående.. det är verkligen knäckande!! Själv har jag mått illa i snart fem veckor, med undantag för förra veckans skogstur då jag i princip slapp eländet. Hoppas att det går över för dig snabbt och smidigt!

    Och det där med jobbet lät småknäckande också... surt att de inte fattat att det är dig de ska erbjuda tjänsten.... *kramar om*

    Själv laddar jag för morgondagens avfärd mot Norrland och makens och min första bilsemester....

  • kängu

    Liten, tack

    Tinga, är så skönt att höra om andra som det inte funkat så bra för, man får lätt känslan att man är ensammast i världen om att ha strul med amningen. Visst det finns absolut många fördelar med flaskmatning!! Tack för kramar!!

    Fasen vad ni är underbara här i tråden, är så skönt att veta att ni finns bara "ett klick bort"...

Svar på tråden Livets viktiga och oviktiga frågor